I dagens Borås Tidning kan man läsa att Borås Stad ska inrätta ett nytt Invandraråd i vart fall står det så i rubriken. Vilket är helt fel.

Ärendet som beslutades igår på kommunfullmäktige var bara några få förändringar i ett reglemente för ett råd som funnits i väldigt många år. Jag blir då och då bekymrad över BT sätt att rubriksätta.

Jag inser att en rubrik ska locka läsare men man kan ändå kräva att den ska vara sann. Trots allt är BT en nyhetstidning och inte en skvallerblaska. Hade jag varit skribent hade jag valt att beskriva Sverigedemokraternas metoder att prata om allt utom det ärendet handlar om.

Just igår så sa dom nej till att få ett fungerande reglemente anpassat till verkligheten. Men i vanlig ordning drog Sverigedemokraterna sitt partiprogram som går ut på att invandringen är roten till allt elände.

Socialdemokraterna i Borås kommer även i fortsättningen att se till att behålla folkbiblioteken i kommunal ägo.

Just nu pågår en privatiseringsatta där högern vill låta näringslivet ta makten över biblioteken. Där Nacka är en kommun som gått längts.

På ett folkbiblioteken ska vi ALLA vara välkomna. En plats där man kan träffas över alla gränser man ett stort utbud avsett för ALLA oavsett storlek på plånboken.

Känns ändå viktigare idag då man får höra på nyheterna om att en stor del unga inte anser att demokratin är viktig. Man anser att en stark person skulle kunna styra utan politikens inblandning. Man blir rädd när man hör det.

Alliansen i Borås har tidigare inte drivit privatiseringsfrågor vad det gäller just bibliotek. Jag hoppas och tror att det är så man tänker framöver. Låt Borås behålla sina fina folkbibliotek med generösa öppettider och ett varierat och stort utbud.

Detta svar var tänkt att vara med på BT debatt men har inte kommit med ännu. Kan bero på varit val och och att jag och Lennart Andreasson fått en del utrymme den senast tiden.

Men det känns viktigt att få svara även personer från Norrbyområdet.

Replik på ”Ingen hänsyn till röster på Norrby” och ”En tjej från Norrbys arbetarklass och gammal elev”, BT 2/5

Signaturen ”Lars” är kritisk till att vi stänger Norrbyskolan som skola efter vårterminen och låter barnen i förskoleklassen och klasserna 1-3 välja mellan att gå på Hestraskolan, Byttorpsskolan eller Särlaskolan. Lars menar att vi ringaktar de boende på Norrby för att många av dem kommer från utomeuropeiska länder och antyder att det finns främlingsfientliga motiv bakom beslutet. Vi kan lugna ”Lars” med att det är precis tvärtom, det är för att vi vill ge invandrarbarnen på Norrby lika bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång som alla andra barn i kommunen. Genom att ge dem klasskamrater med svenskt ursprung ger vi dem större chans att integreras i det svenska samhället. Det är tvärtemot vad Sverigedemokraterna förespråkar.

Vår förhoppning är att man på riksplanet fattar att den nuvarande svenska skolpolitiken håller på att haverera, friskolereformen har lett till kraftigt ökade samhällskostnader, sämre skolresultat och en kraftigt ökad etnisk och socioekonomisk segregation. Skolverket redovisade 2009 en omfattande forskarrapport om att så är fallet.

I Skolverkets nyhetsbrev http://www.skolverket.se/sb/d/3082 ”Ingen vinnare i segregerad skola) i samband med rapporten går att läsa.

- Det finns ingen tydlig vinnare, alla elevers resultat sjunker, säger Lena M Olsson, undervisningsråd på Skolverket. Sedan tidigt 90-tal har svenska grundskoleelevers resultat i kunskapsmätningar försämrats. När Skolverket nu i en omfattande kartläggning belyser orsaker, framkommer fyra faktorer som påverkat resultaten negativt: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.

-Införandet av det fria skolvalet i början av 90-talet, som sammanföll med en ökad boendesegregation, har gjort att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Därmed ökar skillnaderna i resultat mellan skolor. Elevernas sociala bakgrund får större betydelse och kamrateffekter och lärares förväntningar på elevernas prestationer får större genomslag.

-Ser man till betygen så har valfriheten gynnat elever på vissa skolor. Men de internationella kunskapsmätningarna visar att även de högpresterande elevernas resultat sjunker. Så det finns ingen tydlig vinnare, säger Lena M Olsson.

Rapporten presenterades utan utan nämnvärd politisk eller massmedial uppmärksamhet. Allianspartierna och den borgerligt dominerade pressen har av ideologiska betingade skäl varit obenägna att kommentera rapporten, det är väl förklaringen till att forskarrapporten inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. På senare tid har dock riksmedia som Svd och Aftonbladet börjat granska friskolorna, vilket vi välkomnar.

Det är inte rätt mot de elever som idag går på Norrbyskolan att låta dem hållas isolerade från barn med svenskt ursprung. När vi inte lyckas få barn med svenska som modersmål att komma till Norrbyskolan kan vi beklaga det – eller göra något åt det. Vi tar ställning för barnen på Norrby och visar att vi menar allvar när vi säger att alla barn är lika mycket värda. Föräldrarna på Norrby inser att vi gör det för att ge deras barn bästa möjliga start i livet.

När det gäller ”Lars” antydningar om att paviljongen på Sjömarkensskolan kommer till för att sjömarkenbarnen inte ska behöva ”beblanda” sig med barn ”från Afrika” är det ett obefogat påhopp. Sjömarkensborna vill, som alla andra föräldrar, ha en skola i sitt närområde. Paviljongen tillkommer för att råda bot på de värsta trängselproblemen på Sjömarkenskolan. Det är inte sjömarkenbornas fel att det finns en mindre andel familjer med utländsk bakgrund i Sjömarken än på många andra håll i kommunen.

Vår ambition är att alla delar av kommunen ska ha bostäder med blandade upplåtelseformer, villor, radhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Vi är övertygade om att ett samhälle utvecklas bäst om människor med olika bakgrund träffas och umgås på ett naturligt sätt istället för att vi skapar ett samhälle som består av ”vi och dom”.

Lennart Andreasson ( V) Lena Palmén (S)

Ordförande Stadsdelsnämnd Väster Kommunalråd Borås Stad

Lennart Andreassons och min insändare från dagens Borås Tidning den 6 maj 2010

Jag väljer att inte ta med rubriken som BT valde att sätta.

Svar till Sjömarkenskolans skolråd. Vi förstår att Sjömarkenskolans skolråd är upprört över de siffror man redovisar i sin debattartikel då det gäller tilldelningen till Sjömarkenskolan. Dessbättre kan vi lugna både skolrådet och läsarna med att siffrorna är totalt missvisande.

Skolrådet hänvisar till de elevkostnader som är budgeterade hos rektor. För att göra bilden fullständig så finns det även resurser för Sjömarkeneleverna budgeterade på andra ställen inom organisationen. De avser medel för ledning, viss administration, elevhälsa, skolskjutsar och serviceverksamhet, som lokalvård och kost. Dessutom har stadsdelsnämnden fattat beslut om att sätta upp en paviljong på skolan. Kostnaden för den finns inte heller med i nuvarande budget hos rektor.

Enligt Sjömarkenskolans skolråd tilldelas Sjömarkenskolan en resurs motsvarande 38 000 kronor per elev. Verkligheten ser helt annorlunda ut, när även de gemensamma kostnader som inte är budgeterade hos rektor medräknas blir tilldelningen till Sjömarkens 337 elever 68 699 kronor per elev.

Det går inte att mäta skolans resurser som skolrådet i Sjömarken gör och dra några alltför långtgående slutsatser utifrån den summa man får fram genom att dela skolans tilldelning med antalet elever. Om vi tittar på exemplet ovan där skolan får 68 699 kronor per elev, och tänker oss att en elev flyttar från skolan, så ökar tilldelningen per elev med 204 kronor till 68 903 kronor per elev.

Om en ny elev istället tillkommer minskar bidraget per elev med 203 kronor till 68 496 kronor per elev. Vi tror inte att skolans kvalitet påverkas av att en enstaka elev lämnar eller tillkommer, men storleken på bidraget per elev gör det. Det finns även andra parametrar som kan förvirra begreppen.

Skolrådet påstår också att elevernas måluppfyllelse ”börjar halka efter”. Detta stämmer inte. Eleverna på Sjömarkenskolan presterar överlag goda resultat. Och det ska självklart elever, vårdnadshavare och personal vid skolan vara mycket stolta över. I årets nationella prov i årskurs 3 var 98 procent av eleverna godkända i svenska och matematik. I årskurs 5 var 95 procent av eleverna godkända i svenska och 91 procent i matematik och engelska.

Citatet från Aftonbladet har jag (Lennart) förklarat upprepade gånger redan, men gör det gärna igen. Uttalandet gjordes i en lång intervju med Aftonbladet och gjordes innan mötet med föräldrarna i Sjömarken. Journalister väljer vad de vill och har plats för att publicera.

Det jag svarade på var en fråga om vad jag ansåg om att Sjömarkenbarnen skulle skolstrejka på fredagen, dagen efter Sjömarkenmötet – för att få ett förhandsbesked om vilka ekonomiska villkor skolan skulle få under nästa termin. Mitt svar var ”vad är det de bråkar om egentligen?”

Om de tar ut barnen i en skolstrejk bara för att de inte får ett förhandsbesked om hur just deras skola kommer att påverkas av de anpassningar vi tvingas göra på grund av budgetläget – innan vi har klart för oss hur det ser ut i de övriga 15 skolorna inom stadsdel Västers område – då tycker jag att de överreagerar, svarade jag. Under mötet i Sjömarken svängde dock opinionen, i vart fall enligt skolrådets moderator Gjermund Henriksens tolkning, och de närvarande uppmanades istället demonstrera mot Jan Björklund och regeringen för att få mer pengar till skolan. Det kravet ställde jag mig gärna bakom – och jag åkte själv förbi och tutade för en bättre skola under tiden aktionen pågick.

Uttalandet är inte ryckt ur sitt sammanhang, men uttalandet gjordes under helt andra förutsättningar än de som senare förelåg. Jag anser givetvis att protesterna mot en snål tilldelning av resurser till våra skolor är befogad, jag har själv under många år påpekat detsamma från fullmäktiges talarstol! Nu åter till vårt gemensamma debattinlägg.

Det är riktigt att det görs en omfördelning av pengar inom stadsdelsnämnd Västers skolor i relation till en snittilldelning. Och skolrådet vid Sjömarkenskolan har också rätt i att Sjömarkenskolan tilldelas mindre pengar per elev än snitteleven i stadsdelsnämnd Väster.

Utgångspunkten för det är att olika skolor har olika förutsättningar och behov. Skolan ska vara kompensatorisk och det är en mycket viktig uppgift att ge eleverna vid olika skolor så likvärdiga förutsättningar som möjligt utifrån de behov som finns.

När vi tog över ansvaret, efter tolv år med en moderatledd sexpartikoalition, fick vi ”ärva” ett underskott inom skolans område på cirka 50 miljoner. De 20 miljoner vi avsatte extra i vår budget för att förstärka resurserna till skolan fick nu istället användas till att mildra effekterna av det underskott vi fick ärva. Vi har under våren tillskjutit ytterligare 15 miljoner till skolan för att kunna upprätthålla kvaliteten i våra skolor.

Vi arbetar nu intensivt med att anpassa vårt lokalbehov efter de nya förutsättningar som råder efter friskolornas inträde på ”marknaden”. Vi kunde önska oss bättre planeringsförutsättningar än de som råder på grund av osäkerheten med eventuella nya friskoleetableringar och osäkerheten kring vilka effekter de i så fall får på den kommunala skolverksamheten. Vi är övertygade om att våra kommunala skolor står sig gott i konkurrensen med friskolorna, men vi är ändå inte nöjda med de resurser vi idag har att satsa på skolan – vi vill göra den kommunala skolan ännu bättre!

Lennart Andreasson (V)
ordförande stadsdelsnämnd Väster

Lena Palmén (S)
kommunalråd Borås stad

Skulpturen strutsen utanför Kommunfullmäktigehuset i Borås speglar mycket väl vad som skett i Borås under många år vad det gäller skolpoltiken och friskolornas intåg i vår stad.

Som ni säkert vet men som tål att upprepas så har Borås under 12 år fram till valet 2010 varit borgerligt styrt. Mycket bra har dom gjort men när det gäller etableringar av fristående skolor främst inom grundskolan så har dom likt strutsen stuckit huvudet i sanden och hoppats att det går nog över.

Men ack vad fel dom hade. Borås har hamnat i en situation där man idag har alltför många tomma platser på i den kommunala skolan. Detta innebär att skattebetalarna i Borås betalar för luft. Pengar som kunde användas till fler lärare, mindre klasser eller varför inte mer personal i äldreomsorgen.

Den satsning som vi rödgröna utlovade inför 2011 har ätits upp av att tidigare majoritet inte fullföljt sitt uppdrag. Men tack och lov att kommunfullmäktige var klok och sa ja, annars hade situationen varit betydligt värre.

Under detta åren som går nu kommer vi att jobba stenhårt för att på bästa sätt använda boråsarnas skattepengar. Det innebär att vi ska fylla våra lokaler med verksamhet som utifrån forskning och kunskap ger bäst resultat och hög kvalite i Borås.

För att klara av 2011 så har vi rödgröna under vecka som gått presenterat förslag  om tillskott till bl.a stadsdelsnämnderna för att klara de omställningar som borde varit gjorda 2010. Jag förutsätter att det är förslag som kommer att röstas igenom på Kommunfullmäktige nu duger det inte att likt strutsen stoppa huvudet i sanden längre.

Igår togs första spadtaget för Simonsland på ett häftigt sätt. Simonsland är ett viktigt och spännande utvecklingsprojekt för Borås och Sjuhärad inom textil-mode och design. Här kommer dåtid nutid och framtid att finnas under samma tak. Titta själva hur det ser ut när bl.a kommunstyrelsens ordförande i Borås Ulf Olsson tar fram släggan.

En vecka med mycket saker som hänt.

I mitt politiska uppdrag har jag haft dom första planering och uppföljningsamtalen (PLUPP) med några av de nämnder som ligger under mitt ansvarsområde. Det har varit bra möte med Stadsdelsnämnderna Norr och Öster, Utbildningsnämnden och Arbetslivsnämnden.

Trots i stora delar helt ny organisation och nya politiker i nämnderna så känns det som om arbetet med vår rödgrön budget  är på god väg att genomföras. En del saker omgående såsom arbetskläder och friskvårdsbidrag en del av våra förslag tar lite längre tid bl.a anhörigcentral, trygghetsboende och högre kvalite på maten m.m

För att få ett bra resultat måste saker arbetas igenom. Vi rödgröna kommer att presentera efter hand som saker är klar att genomföra.

Denna vecka har valberedningen lämnat sitt förslag till partiledare men även partisekreterare. Håller på att smälta namnen som var något oväntade. Men jag börjar känna mig trygg och nöjd med förslagen. Juholt verkar vara en person som har humor och är en bra talare.

Men just nu så sitter man klistrad vid tv:en för att följa läget i Japan.

"Enligt Jan Björklund (FP) finns det flera tecken på att vinst går före kvalitet hos friskoleägarna.

-Luckor i lagstiftningen har gjort att friskolor kan strunta i att ha bibliotek, studievägledning och skolsköterskor. Eftersom de får lika mycket pengar som de kommunala skolorna har ägarna kunnat ta ut det som ekonomiska överskott, säger utbildningsminister Jan Björklund till Dagens Industri.

Björklund medger en viss naivitet från borgerligt håll i synen på friskolor.

Utbildningsministern har tidigare aviserat att en parlamentarisk utredning som ska se över om friskolor som håller dålig kvalité kan komma att hindras att ta ut vinster." 

Ja detta har utbildningsministern sagt nu återstår att se om han har modet att faktiskt göra något. Det handlar om skattepengar som boråsarna har betalt för att alla eleverna i Borås ska få en bra utbildning. En skola där eleverna på både privata och kommunala skolor har likvärdiga förutsättningar och tillgång till bibliotek , elevhälsa och studievägledning.  Upp till bevis Jan Björklund