- Simonsland blir genom detta ett nav för de traditioner och framtida aspirationer som ger Borås en sådan unik potential, säger Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).

Borås Tidnings chefredaktör Stefan Eklund skrev den 23/1 i Borås Tidnings om Förintelsens minnesdag 27/1 "Även Borås måste minnas"  där Borås gymnasiekolor enligt de uppgifter Eklund fått inte har några planer på att uppmärksamma dagen.

Jag håller med Stefan Eklund och anser att skolorna borde göra något denna dag.  Det är utmärkt tillfälle att belysa viktiga frågor om demokrati och främlingsfientlighet. Inte minst med tanke på det häpnadsväckande resultatet av höstens skolval där den främlingsfientliga hållningen firade stora triumfer.

Jag hoppas att gymnasieskolan tar till sig uppmaningen. Inte bara  2011 utan den 27/1 borde vara med som ett naturligt inslag i gymnasieskolans värdegrundsarbete framöver. 

Svar till Anna Svalander och Sivert Oxelbark om att jag har fel om skolan. Kommer förhoppningsvis in i BT snart.

Jag vill börja med att säga att det är fel att skjuta budbäraren, jag har till BT kommenterat ett reportage från tidningen Dagen Samhälle den 13 januari 2011.

Jag kan även konstatera att Anna Svalander (FP), Sivert Oxelbark (KD) och jag är överens om att situationen är annorlunda på gymnasieskolan. Mitt svar till BT är utifrån hur det ser ut i grundskolan. Så den diskussionen anser jag avslutad.

Rubriken på artikeln var att friskolor är mer effektiva- kostnaden per betygspoäng är högre i den kommunala skolan än i de fristående skolorna. På fem år har effektivitetsskillnaden fördubblats. I dag är friskolornas betygskostnader 20 procent lägre än de kommunala skolornas.

Att gapet mellan fristående och kommunala skolor växer beror på att kostnaderna ökar mer i kommunala skolor. Betygsskillnaderna är ganska konstanta.

Trots att kommunerna lägger mer och mer pengar på sina skolor jämfört med de fristående huvudmännen minskar inte betygsgapet. Det enda som händer är att skolpengen - som ska motsvara kommunernas kostnader - höjs och friskolornas ägare får mer pengar över till annat. Det syns genom att lärartätheten i de kommunala skolorna idag inte är nämnvärt högre än för fem år sedan.

 Ett antal personer i artikeln har utifrån detta dragit en del slutsatser som till stor del stämmer med de farhågor Socialdemokraterna i Borås för fram under ganska lång tid.

Jag kan börja med vad Maria Stockhaus, (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning säger. Rimligtvis borde det gå att effektivisera den kommunala verksamheten. Men hon påpekar också att strukturella skillnader och andra faktorer påverkar effektiviteten.

• Kommunerna har ansvar för att alla barn får sin skolgång, var de än bor och hur få de än är.

• Friskolorna etablerar sig där det är lönsamt och kan slå igen när elevunderlaget sviktar 

• Elevkullarna har krympt och de kommunala skolorna har förlorat många elever under perioden, samtidigt som de fristående fortsatt att växa. 

• Alla kommuner har inte samma möjlighet att sänka sina kostnader när eleverna uteblir.

Hon har en tack och lov annan syn på den utveckling som skett än vad Carl-Gustav Stawström chef på Friskolornas riksförbund har.

I samma artikel hänvisar Eva-Liz Sirén som är lärarförbundets ordförande till alla rapporter som visar att likvärdigheten i den svenska skolan minskat. Pisarapporten säger att skolan klarar inte av att kompensera för barnens olika bakgrund. De svaga eleverna har förlorat mest, utan att de högpresterande har tjänat på utvecklingen.

Skillnaden mellan skolor och elever med olika förutsättningar växer. Vi har en segregation som slår rakt igenom. Fler elever med särskilda behov hamnar i den kommunala skolan. Hon säger att man ska fundera på om man ska ge mer pengar till skolor som utarmas på elever.

Eva-Liz Siréns idé är mycket bra men det finns ett problem. Det som händer är att skolpengen - som ska motsvara kommunernas kostnader - höjs och friskolornas ägare får mer pengar över till annat. 

För att komma till rätta med detta krävs en lagändring som ger kommunerna möjlighet att styra medel till de som bäst behöver dom.

Men som avslutning vill jag säga att det känns bra att även en moderat inser att det faktiskt finns problem med friskolornas villkor. Nu återstår att se om de har förmågan att ge kommunerna en möjlighet att styra resurser till de med störst behov. Vilket jag som kommunpolitiker ser som min viktigaste uppgift. Men där jag idag känner mig rejält bakbunden.

Lena Palmén (S)

Lena Palmén (S)

kommunalråd

Intressanta ord om friskolornas förutsättningar av Maria Stockhaus, (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning 

från Dagens Samhälle 13 januari 

Det känns bra att även en moderat inser att det faktiskt finns problem med friskolornas etablering. Nu återstår att se om de har förmågan att ge kommunerna en möjlighet att styra resuser till de med störst behov. Vilket jag som kommunpoltiker ser som min viktigaste uppgift. Men där jag idag känner mig rejält bakbunden.

På fem år har effektivitetsskillnaden fördubblats. I dag är friskolornas betygskostnader 20 procent lägre än de kommunala skolornas.

Att gapet mellan fristående och kommunala skolor växer beror på att kostnaderna ökar mer i kommunala skolor. Betygsskillnaderna är ganska konstanta.

Trots att kommunerna lägger mer och mer pengar på sina skolor jämfört med de fristående huvudmännen minskar inte betygsgapet. Det enda som händer är att skolpengen - som ska motsvara kommunernas kostnader - höjs och friskolornas ägare får mer pengar över till annat.

Maria Stockhaus, (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning, menar att det rimligtvis borde gå att effektivisera den kommunala verksamheten. Men hon påpekar också att strukturella skillnader och andra faktorer påverkar effektiviteten:

- Kommunerna har ansvar för att alla barn får sin skolgång, var de än bor och hur få de än är. Friskolorna etablerar sig där det är lönsamt och kan slå igen när elevunderlaget sviktar

- Elevkullarna har krympt och de kommunala skolorna har förlorat många elever under perioden, samtidigt som de fristående fortsatt att växa.

- Alla kommuner har inte samma möjlighet att sänka sina kostnader när eleverna uteblir.

Eva-Liz Sirén som är lärarförbundets ordförande hänvisar till alla rapporter som hänvisar till att likvärdigheten i den svenska skolan minskat.

Skillnaden mellan skolor och elever med olika förutsättningar växer. Vi har en segregation som som slår rakt igenom. Fler elever med särskilda behov hamnar i den kommunala skolan. Hon säger att man ska fundera på om man ska ge mer pengar till skolor som utarmas på elever.

Idéen är mycket bra- problemet är att för varje krona vi ger mer till de skolor som bäst behöver det måste utbetalning ske även till de fristående skolorna. 

Det enda som händer är att skolpengen - som ska motsvara kommunernas kostnader - höjs och friskolornas ägare får mer pengar över till annat. 

För att komma till rätta med detta krävs en lagändring som ger kommunerna möjlighet att styra behoven till de som har behoven.

Stadshuset är fortfarande ganska öde. Sitter i mitt arbetsrum och planera för 2011 mellan nysningarna. Bra att klara av dom innan det blir full fart igen, vilket jag räknar med att det kommer att bli.

2011 kommer att bli ett tufft år ekonomiskt och inte minst genom att vi har ny  kommunal organistation och nya nämnder med nya politiker.

Men det känns som om det kommer att fungera bra alla jag träffat är mycket engagerade både personal och politiker. Det gäller att vi hittar fungerande arbetssätt så att boråsarna känner att det får den bästa möjliga servicen och en likabehandling.

Det vi redan fått signaler om är att skolans budget är ansträngd trots att vi rödgröna tillförde 20 miljoner mer än tidigare år. Så visst har resurser betydelse, vilket Socialdemokraterna hävdat under sina år i opposition.

Trots att konjunkturen är på väg upp så vet vi att arbetslösheten ff är på tok för hög och att det är de personer som står långt från ett "vanligt arbete" har det som vanligt alltid tuffast. Och med en borgerlig regering som är hård mot de sjuka och arbetslösa gör inte livet lättare.  Arbetslivsnämnden kommer att jobba med att hitta lösningar och min förhoppning är trots en borgerlig regering i landet att mycket kan göras tillsammans med Arbetsförmedlingen.

Så vi kommer inte att vara utan arbetsuppgifter det närmsta året.

Idag så är det värnlösa barns dag. Dena dag har firats sedan 400-talet för att minnas de barn som enligt Matteusevangeliet, Herodes lät döda i sin jakt på den nyfödde judakonungen, Jesus.

Jag är atesist och tror väl inte på hela historien från bibeln men  barn är ju alltid värda att uppmärksamma.

Idag mellan 10.30-12.00 ska detta uppmärksammas på radio 7. Då får jag chansen att prata lite om vad Borås kommun kan göra för att värna just barn.

När man sätter sig och funderar så inser man att det görs väldigt mycket men tyvärr verkar behovet alltid vara större. 

Det blir extra tydligt i jultid när vissa har ett överflöd och vissa barn kanske inte ens får en julklapp eller ordentlig mat på bordet. Ett otroligt stort tack SSU, LP-stiftelsen och alla andra frivilligorganisationer som gett många en chans till en bra jul.

Då var det dags igen Skolinspektionen har sagt ja till ännu en friskola i Borås. Denna gång handlar det om en skola med arabisk inriktning med 200 elever. Till dessa 200 platser kan det komma till 2400 ytterliggare, redan godkända och ansökningar som väntar på beslut från Skolinspektionen. Plus de 950 grundkoleelever som redan går på friskolor i Borås.

Jag undrar hur Skolinspektionen resonerar när de godkänner fler platser i Borås. Hur ska en kommun få rimliga förutsättningar att anpassa sin egen verksamhet och samtidigt jobba för ökade skolresultat när det fullkomligt dräller in nya godkända skolor.

Vi kommer att överklaga beslutet -Våra argument  att säga nej är att friskolor bidrar till en ökad segregration. Med ännu fler friskolor går vi mot en allt tydligare etnisk, regilös och socioekonomisk uppdelning av elever. Socialdemokraterna vill inte ha ett samhälle där vi delar upp skolbarn efter föräldrars ekonomiska och sociala status, efter etniskt ursprung, efter vilken religion föräldrarna bekänner sig till eller efter vilken politisk uppfattning de har.

Det handlar i grunden om vilket samhälle vi vill ha. Ett samhälle där barnen har en gemensam uppväxt och gemensamma erfarenheter eller en skola som gör barnen till främlingar för varandra.

Det är väldigt intressant att det senaste beslutet  kom samtidigt som Skolverket gav ut sitt nyhetsbrev om PISA-rapporten -som säger att Sverige tappar både i kunskaper och likvärdighet.

Här går det bl.a att läsa- Sverige har länge lyfts fram som ett av de mest likvärdiga länderna. Men PISA 2009 visar att Sverige även tappat sin topposition när det gäller likvärdighet och numera ligger på en högst genomsnittlig nivå. PISA visar, i jämförelse med andra länder, ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever och en förstärkt betydelse av elevers socioekonomiska bakgrund. Över tid har även skillnader mellan hög- och lågpresterande skolor ökat.

Vore bra om  Skolinspektionen tog till sig av PISA-rapporten och glädjande nog så har jag hört på nyhetssändningar idag att  Jan Björklund fått sig en tankeställare.

Sitter på tåget och väntar på att komma fram. Trots att det inte snöar bara lite kallt ute så är det grymma förseningar. Sverige är ett u-land vad det gäller tåg.

Att det ska ta så långt tid mellan Sveriges två största städer Göteborg-Stockholm är pinsamt. Det som är ännu mer pinsamt är att det verkar vara långt till beslut i frågan.

Ett rikt modernt land som vårt som säger sig  värnar miljön måste självklart se till att man kan ta sig fram snabbt med tåg.

Anders Borg eller vem det nu är som är den frysta växeln det är dags att tänka om och ta ett beslut om att bygga en modern järnväg för miljön  och samhällsutvecklingens skull.

 Socialdemokraterna har ett rimligt förslag och det är man ska låna till järnvägsbygget. Det handlar om en investering som kommer att hålla i mer än hundra år.