Från dagens BT där jag svarar på en insändare från den 22 dec om läget i skolan.

Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan lägger grunden till våra barns framtida möjligheter i arbetslivet. Därför blir jag blir bekymrad när jag läser att skolpersonal i Borås upplever stora brister i skolan. För att lyckas med uppdraget att
alla elever faktiskt ska få en bra skolgång och rimliga möjligheter att klara skolan med godkända resultat krävs det att vi tror att det ska gå.

Det är tufft ekonomiskt, ett bekymmer vi delar med de flesta kommuner i Sverige. En anledning till det är att vi har en högerregeringen som valt att sänka skatterna med ca 120 miljarder, mest för dem som tjänar bäst.  Kostnader som tidigare låg på staten finns nu hos kommunerna.De generella statsbidragen är inte höjda sedan 2009. Kommunerna  har fått en kraftig ökning av försörjningsstödet bl.a genom de historiska försämringarna som skedde i arbetslöshetsförsäkringen 2007. Andra områden
som kommunerna nu får ta kostnader för är den nya skolagen, den nya gymnasieskolan,  LSS (personliga assistenter), delar av
integrationspolitiken och vuxenutbildningen. Dessa beslut av den borgerlig regering får konsekvenser i kommunerna. Det har ett klart samband.

Trots det ska vi komma ihåg att Borås ändå lyckats att göra en satsning på skolan som för 2011 var dryga 20 miljoner och för 2012 blir 40 miljoner. Kommunfullmäktige har beslutat att den 1 % effektivisering inte ska gälla grundskolan.

 Jag är medveten om att läget inom skolan är tuff både ekonomiskt och organisatoriskt. Vi har gått från 10 kommundelar  till tre stadsdelar, förvaltningar som har haft olika förutsättningar och som jobbat på olika sätt. Det är klart att denna förändring innebär påfrestning i organisationen i inledningen. Men ett av syftena med förändringen är att få en högre likvärdighet i vår kommun.

Jag delar inte den bild som målas upp i insändaren fullt ut. Vi har ett avtal med regionen om hur vår elevhälsa ska se ut och det avtalet uppfyller vi numera. Under 2011 har vi sett till att införa lovskola och läxhjälp. Inte fullt ut men nämnden prövar vad insatserna gör bäst nytta. Under nästa år ska en inventering göras och förslag ges på hur mycket av lärarnas administration som kan minskas, effektiviseras eller plockas bort.

Den prioriteringen vi röd-gröna gjort på skolan är rätt. Det visar sig i de undersökningar vi sett. Vi har hyggliga resultat i många verksamheter men det är grundskolan som ligger lite efter.

Vi  fortsätter tills vi lyckats, för barnens skull. Men för att
lyckas måste vi tro på det i alla led. Om vi inte är stolta över vår egen kommunala skola och det fina arbete som görs där hur tror vi då att någon vill välja den.

Lena Palmén (S) kommunalråd i Borås

En friskola till har fått tillstånd att starta i Borås. Rätten har inte gett oss tillfälle att yttra oss i det senaste beslutet. Vi kommer att överklaga en instans till. Lyssna på radioklippet där jag förklarar varför.                                                   

                                  

Tack och lov så var skatteprognosen från SKL betydligt bättre än förväntat.

Det beskedet gav Borås möjlighet att fortsätta den satsning på grundskolan

som vi lovat göra.

Som kommunalråd får man många telefonsamtal i de mest skilda frågor. Det är bra och viktigt att boråsarna vill och vågar ringa.

Idag ringde en kvinna och ville diskutera en sak hon hört nyligen. Nämligen att eleverna på Byttorpsskolan inte har några pennor och suddgummi. Anledningen till detta var att barnen från Norrby går på skolan. Jag intygade att det inte är så. Men för att reda ut hur det ligger till så lovade jag kvinnan att ringa upp rektorn och höra mig för.

Efter ett bra samtal med rektorn så kunde vi självklart konstatera att så inte var fallet. Elevrna på Byttorpsskolan har tillgång till både pennor och suddgummi. Men att den ekonomska situationen är tuff, men det beror inte på att skolan har elever från två olika stadsdelar.

Syftet med att stänga Norrbyskolan var ju i första hand för att alla elever ska få en bättre möjlighet att få en bra skolgång. En effekt av beslutet blir  att det på sikt ska blir mer pengar övet till själva undervisningen. Dvs mer pengar till lärare och inte till tomma lokaler.

Arbetet med att frigöra pengar till undervisning pågår. Men som de flesta som har läst skoldebatten vet så ligger vi ju efter då alltför lite gjorts de senaste åren för anpassa efter det verkliga elevantalet vi har i våra skolor. 

PÅ kommunstyrelsemötet den 28 nov-2011 tog vi beslut om hur Stadsdelnämnderna ska jobba med lokalfrågan i förskola och grundskola. Ett beslut som ger handledning och visar vikten av att jobba aktivt med att se till att vi har lokaler utifrån behov.