Måste kommentera Mikael Hermansson "Kort sagt: Börja betala eller missa tåget" från dagens ledare i BT idag.

Hermansson tycker att Borås ska vara med och betala för upprustning av en befintlig bana dvs Viskadalsbanan. En bana som idag är i så dåligt skick att den inte går att köra på snart. Jag har väldigt svårt att förstå Hermanssons resonemang. Någon ordning på ansvarsfördelning mellan stat och kommun måste det väl ändå finnas.

Det finns en viss skillnad att vara med i nya objekt där vi kan skynda på planering ocht på så sätt frigöra markområden för företagsetableringar eller bostäder i Borås.

Redan idag finns det protester till att kommunerna måste vara med och betala för det som staten borde ta ansvar för. Men ibland hamnar vi i lägen där alternativet inte finns eller ligger så långt fram att det stannar av utvecklingen i den egna kommunen.

Alla som någon gång åker tåg inser att underhållsberget på järnvägsnätet är gigantiskt. Men det måste ligga på staten att ta in tillräckligt med skatter för att lösa det så får vi i kommunen ta ansvar för våra områden.

Självklart ska Viskadalsbanan vara kvar.

 En debattartikel som ligger på vänt till BT:s debattsida  om hur vi jobbar med att öka kunskaperna i matematik.

I Borås precis som i riket, har det funnits och finns fortfarande brister i matematikundervisningen. De senaste tio åren har mellan 8 och 11% av eleverna i årskurs 9 inte de kunskaper som krävs för godkända betyg.  

Tittar man på elevernas resultat på nationella proven så ser man att ytterligare ca 10 % inte klarar dessa men ändå får godkända betyg. Många av dessa elever får svårigheter att klara A-kursen i matematik på gymnasiet. I internationella sammanhang har Sverige halkat efter när det gäller matematikkunskaper vilket framgår av senaste PISA-rapporten där OECD-länders elever jämförs.

Det kan innebära att unga riskerar att inte fullt ut kunna delta i samhällsutvecklingen eller få ett jobb. Borås Stad arbetar därför på bred front med skolutveckling och ett prioriterat område är matematik. 

I början av 2000-talet började våra gymnasier och högstadieskolor samarbeta för att kvalitetssäkra betygssättning. Bedömningsinstrument togs fram där alla elever som börjat gymnasiet fick göra ett gemensamt prov. Resultatet används till att identifiera elever i behov av särskilt stöd och som återkoppling till grundskolan. Det visade sig att det fanns en del skillnader i hur grundskolor bedömde sina elever.

I skolans kvalitetsarbete kunde vi se brister i matematik långt ner i åldrarna. Genom att analysera lärarnas skriftliga omdömen, elevers resultat på diagnoser och nationella prov, stod det klart att vi måste påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete i matematik med start redan i förskolan.

2008 presenterade Borås matematikplattformen för förskola och förskoleklass. Ett styrdokument som all pedagogisk personal skall arbeta efter och som skall säkerställa att barnen får med sig de nödvändiga grunderna i matematik inför grundskolan. All personal fick utbildning och det avslutades med en matematikmässa.

Sedan 2009 har tre utvecklingspedagoger arbetat i våra F-6 skolor med att utveckla lärarnas arbete med grundläggande matematik. Arbetet har varit forskningsanknutet med handledning och föreläsningar i samarbete med Göteborgs Universitet. Vi kan idag se en mycket god kunskapsutveckling hos våra yngre elever. De närmaste åren ska två utvecklingspedagoger arbeta på våra 7-9 skolor på liknade sätt.

Ser vi framåt kommer arbetet med matematikutveckling att ytterligare förbättras, från 2013 och tre år framåt kommer Skolverket hjälpa oss att kompetensutveckla alla lärare i grundskolan som undervisar i matematik.

Borås arbete med matematikutvecklingen har uppmärksammats och vi bjöds in till SKL:s matematiksatsning. En pilotomgång där vi och sju andra kommuner bildar grund för Sveriges kommuners arbete med att förbättra resultatet på PISA-rapporten 2015. Målet är att på nationell nivå halvera elever som presterar på lägstanivån, öka andelen som presterar på högstanivån och få Sverige att tillhöra topp tio-listan över OECD-länder. I linje med detta så kommer vi att sätta höga mål för eleverna i Borås.

Matematikutvecklingen i Borås Stad skall gynna alla elever, från elever som idag har svårt för matematik till de allra duktigaste.

Lena Palmén (S) kommunalråd

Malin Carlsson (S) ordf i Stadsdelsnämnd Norr

Camilla Kvibro (S) andra vice ordf i Stadsdelsnämnd Norr

Måste skriva av mig lite efter att ha läst BT:s ledarsida idag. Bt har påbörjat valrörelsen idag vi nappar gärna på det. Måste även skriva att det är inte personen Lena Palmén som ensam tar beslut i olika frågor. Vi är fyra partier som kommer fram till vilken politik vi vill föra i Borås. Kan börja med att säga att skolresultaten i Borås aldrig har varit så höga som förra läsåret trots att det inte finns några nationellt sökbara utbildningar. Utbildningar där man som 12-13 ska göra intagningstester för att börja i årskurs 7. Vill det sig illa så kanske barnet måste flytta till en annan stad för att börja. Jag skäms inte för att säga att socialdemokraterna är emot detta. Barn som är bra i matematik finns på alla skolor i hela landet. Det Är med den kunskapen man ska utforma undervisningen. Då måste vi alla som på något sätt ansvar för skolan ta detta på allvar och hitta sätt så att även dessa elever får utmaningar. Vi blir på BT:s ledarsidan lite lätt hånade för att vi är emot Björklunds idéer, det är något jag är stolt över. Med facit i hand så har ju hans reformer Inte visat sig vara dom mest lysande som genomförts. Sjunkande resultat ökad administration och flykt från yrkesprogrammen på gymnasiet m.m.Vi återkommer inom kort med en debattartikel i frågan.

Regeringen drar åt tumskruvarna

Från BT den 7/9 av Inga-Kersti Skarland från Ulricehamn och mig

Det är en allvarlig tendens att många vid Försäkringskassans omprövning fått sina behov kraftigt minskade beroende på kassans nya direktiv att tolka assistanslagstiftningen. Vad har det inneburit för den enskilda människan som fått sin assistans kraftigt minskad, undrar skribenterna.

Vittnesmålen från personer som blivit av med assistansersättningen ökar. Måttstocken har blivit hårdare och idag ingår bara så kallade integritetskänsliga delar av grundläggande behov som grund för assistansersättning. Exempelvis när det gäller personlig hygien, måltider och att klä av och på sig skall det göras en subjektiv bedömning om det är integritetskränkande eller inte.

Låt oss först av allt göra klart att vi inte i någon del stöder fusk och felanvändning av skattemedel. Det är en stöld och leder många gånger till misstänkliggörande av hela grupper när det i själva verket handlar om ett fåtal individers ohederliga agerande. Men det får inte leda till ogenomtänkta åtgärder.

Det är just vad inslag i regeringens lagrådsremiss gör genom att begå våld på den assistansberättigades integritet så att individen inte längre är en fri och jämlik medborgare. Regeringen vill genom att assistansanordnaren får ansvarar för hur den enskilde använder sin assistans införa ett kontrollsystem som tar bort den enskildes självbestämmande. Enligt förslaget skall assistansanordnaren bli ersättningsskyldig om den enskilde använder sin assistans fel. Uppgiftslämnare kan knappast bli någon annan än assistenten. Det borgar knappast för en förtroendefull relation, och var finns den assistansberättigades självklara rätt till integritet? Det är också befogat att fråga sig om det är assistentens uppgift att avgöra vad som är ”felanvändning”.

Man gör en fråga av det som borde vara självklart – den assistansberättigades rätt att avgöra vilken assistans som behövs och önskas. Sanningen är att det handlar om människors rätt att bestämma över sitt liv. Det är också en allvarlig tendens att många vid Försäkringskassans omprövning fått sina behov kraftigt minskade beroende på kassans nya direktiv att tolka lagstiftningen. Vad har det inneburit för den enskilda människan som fått sin assistans kraftigt minskad? Då menar vi inte bara statistik på hur många, utan vad det verkligen inneburit i deras livssituation. Det bör regeringen och ansvarig minister ta reda på.

Lena Hallengren (S) och Lennart Axelsson (S), båda ledamöter i socialutskottet, kräver att riksdagen ger Försäkringskassan ett snabbuppdrag att ta fram dessa fakta, inte bara en sifferstatistik över hur många som fått minskad assistans. Då går det att ta ställning till hur vi behöver agera och om och hur lagen i så fall behöver förtydligas eller ändras. En sådan genomgång av läget brådskar och borde ligga på socialutskottets bord när riksdagen öppnar i höst. Regeringens passiva inställning håller inte. Ansvarigt statsråd Maria Larsson (KD) måste börja engagera sig och ta ansvar för assistansreformen. Det handlar om enskilda människor och deras levnadsvillkor, inte om statistik!

Vi ställer helt upp på deras förslag.

Lena Palmén (S) kommunalråd Borås Inga-Kersti Skarland (S) gruppledare Ulricehamn

2012-09-06 10:30