Vissa saker tar lång tid men bara det blir bra så kan man ha överseende med det.  

Idag klocka 13.00 så invigdes näridrottsplatsen på Hulta invigas. Det är en anläggning som kommit till genom många personers engagemag där de unga varit drivande.

Processen har tagit ett tag men så är det ju med planering, upphandling och alla tillstånd som ska ges. Men nu lagom till sommaren så är den klar.

Förhoppninsvis så blir den till stor glädje för de boende på Hulta precis som de de andra likande näridrottsplaster blivit för den boende i deras närområde. Det handlar om att öka möjligheten till lek och spontanidrott.

Det känns bra att kunna avsluta detta halvåret med en positiv sak innan jag tar en veckas ledigt. Efter ledigheten så väntar ett extra kommunstyrelsemöte den 4 juli där vi för sista gången (hoppas jag)beslutar om de extra resuserna till skolan i stadsdel Väst och Öst som de så väl behöver.

I dagens Borås Tidning kan man läsa att Borås Stad ska inrätta ett nytt Invandraråd i vart fall står det så i rubriken. Vilket är helt fel.

Ärendet som beslutades igår på kommunfullmäktige var bara några få förändringar i ett reglemente för ett råd som funnits i väldigt många år. Jag blir då och då bekymrad över BT sätt att rubriksätta.

Jag inser att en rubrik ska locka läsare men man kan ändå kräva att den ska vara sann. Trots allt är BT en nyhetstidning och inte en skvallerblaska. Hade jag varit skribent hade jag valt att beskriva Sverigedemokraternas metoder att prata om allt utom det ärendet handlar om.

Just igår så sa dom nej till att få ett fungerande reglemente anpassat till verkligheten. Men i vanlig ordning drog Sverigedemokraterna sitt partiprogram som går ut på att invandringen är roten till allt elände.

Genom ryktesspridning kan man fullständigt sänka en annan människa det är mycket svårt att sudda ut lögner. Tur att det finns en del personer med civilkurage som berättar för den-dom det berör.

För en del personer verkar det vara livsluft att berätta saker dom inte har belägg för.

Kände att jag var tvungen att skriva detta för jag fick precis reda på ett rykte  som är helt felaktigt och som självklart skadar den det handlar om.

Socialdemokraterna i Borås kommer även i fortsättningen att se till att behålla folkbiblioteken i kommunal ägo.

Just nu pågår en privatiseringsatta där högern vill låta näringslivet ta makten över biblioteken. Där Nacka är en kommun som gått längts.

På ett folkbiblioteken ska vi ALLA vara välkomna. En plats där man kan träffas över alla gränser man ett stort utbud avsett för ALLA oavsett storlek på plånboken.

Känns ändå viktigare idag då man får höra på nyheterna om att en stor del unga inte anser att demokratin är viktig. Man anser att en stark person skulle kunna styra utan politikens inblandning. Man blir rädd när man hör det.

Alliansen i Borås har tidigare inte drivit privatiseringsfrågor vad det gäller just bibliotek. Jag hoppas och tror att det är så man tänker framöver. Låt Borås behålla sina fina folkbibliotek med generösa öppettider och ett varierat och stort utbud.

Detta svar var tänkt att vara med på BT debatt men har inte kommit med ännu. Kan bero på varit val och och att jag och Lennart Andreasson fått en del utrymme den senast tiden.

Men det känns viktigt att få svara även personer från Norrbyområdet.

Replik på ”Ingen hänsyn till röster på Norrby” och ”En tjej från Norrbys arbetarklass och gammal elev”, BT 2/5

Signaturen ”Lars” är kritisk till att vi stänger Norrbyskolan som skola efter vårterminen och låter barnen i förskoleklassen och klasserna 1-3 välja mellan att gå på Hestraskolan, Byttorpsskolan eller Särlaskolan. Lars menar att vi ringaktar de boende på Norrby för att många av dem kommer från utomeuropeiska länder och antyder att det finns främlingsfientliga motiv bakom beslutet. Vi kan lugna ”Lars” med att det är precis tvärtom, det är för att vi vill ge invandrarbarnen på Norrby lika bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång som alla andra barn i kommunen. Genom att ge dem klasskamrater med svenskt ursprung ger vi dem större chans att integreras i det svenska samhället. Det är tvärtemot vad Sverigedemokraterna förespråkar.

Vår förhoppning är att man på riksplanet fattar att den nuvarande svenska skolpolitiken håller på att haverera, friskolereformen har lett till kraftigt ökade samhällskostnader, sämre skolresultat och en kraftigt ökad etnisk och socioekonomisk segregation. Skolverket redovisade 2009 en omfattande forskarrapport om att så är fallet.

I Skolverkets nyhetsbrev http://www.skolverket.se/sb/d/3082 ”Ingen vinnare i segregerad skola) i samband med rapporten går att läsa.

- Det finns ingen tydlig vinnare, alla elevers resultat sjunker, säger Lena M Olsson, undervisningsråd på Skolverket. Sedan tidigt 90-tal har svenska grundskoleelevers resultat i kunskapsmätningar försämrats. När Skolverket nu i en omfattande kartläggning belyser orsaker, framkommer fyra faktorer som påverkat resultaten negativt: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.

-Införandet av det fria skolvalet i början av 90-talet, som sammanföll med en ökad boendesegregation, har gjort att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Därmed ökar skillnaderna i resultat mellan skolor. Elevernas sociala bakgrund får större betydelse och kamrateffekter och lärares förväntningar på elevernas prestationer får större genomslag.

-Ser man till betygen så har valfriheten gynnat elever på vissa skolor. Men de internationella kunskapsmätningarna visar att även de högpresterande elevernas resultat sjunker. Så det finns ingen tydlig vinnare, säger Lena M Olsson.

Rapporten presenterades utan utan nämnvärd politisk eller massmedial uppmärksamhet. Allianspartierna och den borgerligt dominerade pressen har av ideologiska betingade skäl varit obenägna att kommentera rapporten, det är väl förklaringen till att forskarrapporten inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. På senare tid har dock riksmedia som Svd och Aftonbladet börjat granska friskolorna, vilket vi välkomnar.

Det är inte rätt mot de elever som idag går på Norrbyskolan att låta dem hållas isolerade från barn med svenskt ursprung. När vi inte lyckas få barn med svenska som modersmål att komma till Norrbyskolan kan vi beklaga det – eller göra något åt det. Vi tar ställning för barnen på Norrby och visar att vi menar allvar när vi säger att alla barn är lika mycket värda. Föräldrarna på Norrby inser att vi gör det för att ge deras barn bästa möjliga start i livet.

När det gäller ”Lars” antydningar om att paviljongen på Sjömarkensskolan kommer till för att sjömarkenbarnen inte ska behöva ”beblanda” sig med barn ”från Afrika” är det ett obefogat påhopp. Sjömarkensborna vill, som alla andra föräldrar, ha en skola i sitt närområde. Paviljongen tillkommer för att råda bot på de värsta trängselproblemen på Sjömarkenskolan. Det är inte sjömarkenbornas fel att det finns en mindre andel familjer med utländsk bakgrund i Sjömarken än på många andra håll i kommunen.

Vår ambition är att alla delar av kommunen ska ha bostäder med blandade upplåtelseformer, villor, radhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Vi är övertygade om att ett samhälle utvecklas bäst om människor med olika bakgrund träffas och umgås på ett naturligt sätt istället för att vi skapar ett samhälle som består av ”vi och dom”.

Lennart Andreasson ( V) Lena Palmén (S)

Ordförande Stadsdelsnämnd Väster Kommunalråd Borås Stad

Lennart Andreassons och min insändare från dagens Borås Tidning den 6 maj 2010

Jag väljer att inte ta med rubriken som BT valde att sätta.

Svar till Sjömarkenskolans skolråd. Vi förstår att Sjömarkenskolans skolråd är upprört över de siffror man redovisar i sin debattartikel då det gäller tilldelningen till Sjömarkenskolan. Dessbättre kan vi lugna både skolrådet och läsarna med att siffrorna är totalt missvisande.

Skolrådet hänvisar till de elevkostnader som är budgeterade hos rektor. För att göra bilden fullständig så finns det även resurser för Sjömarkeneleverna budgeterade på andra ställen inom organisationen. De avser medel för ledning, viss administration, elevhälsa, skolskjutsar och serviceverksamhet, som lokalvård och kost. Dessutom har stadsdelsnämnden fattat beslut om att sätta upp en paviljong på skolan. Kostnaden för den finns inte heller med i nuvarande budget hos rektor.

Enligt Sjömarkenskolans skolråd tilldelas Sjömarkenskolan en resurs motsvarande 38 000 kronor per elev. Verkligheten ser helt annorlunda ut, när även de gemensamma kostnader som inte är budgeterade hos rektor medräknas blir tilldelningen till Sjömarkens 337 elever 68 699 kronor per elev.

Det går inte att mäta skolans resurser som skolrådet i Sjömarken gör och dra några alltför långtgående slutsatser utifrån den summa man får fram genom att dela skolans tilldelning med antalet elever. Om vi tittar på exemplet ovan där skolan får 68 699 kronor per elev, och tänker oss att en elev flyttar från skolan, så ökar tilldelningen per elev med 204 kronor till 68 903 kronor per elev.

Om en ny elev istället tillkommer minskar bidraget per elev med 203 kronor till 68 496 kronor per elev. Vi tror inte att skolans kvalitet påverkas av att en enstaka elev lämnar eller tillkommer, men storleken på bidraget per elev gör det. Det finns även andra parametrar som kan förvirra begreppen.

Skolrådet påstår också att elevernas måluppfyllelse ”börjar halka efter”. Detta stämmer inte. Eleverna på Sjömarkenskolan presterar överlag goda resultat. Och det ska självklart elever, vårdnadshavare och personal vid skolan vara mycket stolta över. I årets nationella prov i årskurs 3 var 98 procent av eleverna godkända i svenska och matematik. I årskurs 5 var 95 procent av eleverna godkända i svenska och 91 procent i matematik och engelska.

Citatet från Aftonbladet har jag (Lennart) förklarat upprepade gånger redan, men gör det gärna igen. Uttalandet gjordes i en lång intervju med Aftonbladet och gjordes innan mötet med föräldrarna i Sjömarken. Journalister väljer vad de vill och har plats för att publicera.

Det jag svarade på var en fråga om vad jag ansåg om att Sjömarkenbarnen skulle skolstrejka på fredagen, dagen efter Sjömarkenmötet – för att få ett förhandsbesked om vilka ekonomiska villkor skolan skulle få under nästa termin. Mitt svar var ”vad är det de bråkar om egentligen?”

Om de tar ut barnen i en skolstrejk bara för att de inte får ett förhandsbesked om hur just deras skola kommer att påverkas av de anpassningar vi tvingas göra på grund av budgetläget – innan vi har klart för oss hur det ser ut i de övriga 15 skolorna inom stadsdel Västers område – då tycker jag att de överreagerar, svarade jag. Under mötet i Sjömarken svängde dock opinionen, i vart fall enligt skolrådets moderator Gjermund Henriksens tolkning, och de närvarande uppmanades istället demonstrera mot Jan Björklund och regeringen för att få mer pengar till skolan. Det kravet ställde jag mig gärna bakom – och jag åkte själv förbi och tutade för en bättre skola under tiden aktionen pågick.

Uttalandet är inte ryckt ur sitt sammanhang, men uttalandet gjordes under helt andra förutsättningar än de som senare förelåg. Jag anser givetvis att protesterna mot en snål tilldelning av resurser till våra skolor är befogad, jag har själv under många år påpekat detsamma från fullmäktiges talarstol! Nu åter till vårt gemensamma debattinlägg.

Det är riktigt att det görs en omfördelning av pengar inom stadsdelsnämnd Västers skolor i relation till en snittilldelning. Och skolrådet vid Sjömarkenskolan har också rätt i att Sjömarkenskolan tilldelas mindre pengar per elev än snitteleven i stadsdelsnämnd Väster.

Utgångspunkten för det är att olika skolor har olika förutsättningar och behov. Skolan ska vara kompensatorisk och det är en mycket viktig uppgift att ge eleverna vid olika skolor så likvärdiga förutsättningar som möjligt utifrån de behov som finns.

När vi tog över ansvaret, efter tolv år med en moderatledd sexpartikoalition, fick vi ”ärva” ett underskott inom skolans område på cirka 50 miljoner. De 20 miljoner vi avsatte extra i vår budget för att förstärka resurserna till skolan fick nu istället användas till att mildra effekterna av det underskott vi fick ärva. Vi har under våren tillskjutit ytterligare 15 miljoner till skolan för att kunna upprätthålla kvaliteten i våra skolor.

Vi arbetar nu intensivt med att anpassa vårt lokalbehov efter de nya förutsättningar som råder efter friskolornas inträde på ”marknaden”. Vi kunde önska oss bättre planeringsförutsättningar än de som råder på grund av osäkerheten med eventuella nya friskoleetableringar och osäkerheten kring vilka effekter de i så fall får på den kommunala skolverksamheten. Vi är övertygade om att våra kommunala skolor står sig gott i konkurrensen med friskolorna, men vi är ändå inte nöjda med de resurser vi idag har att satsa på skolan – vi vill göra den kommunala skolan ännu bättre!

Lennart Andreasson (V)
ordförande stadsdelsnämnd Väster

Lena Palmén (S)
kommunalråd Borås stad

Idag har jag och nuvarande regionrådet och boråsaren Helén Eliasson bjudit in pressen inför valet till Västra Götalandsregionen.

En av de uppgifter som vi kommun-landsting har ett gemensamt ansvar för är de äldre med många sjukdomar. Vi vill ge denna grupp människor en tryggare och bättre vård med högre service nära hemmet.

Som ett led i vill vi erbjuda personer över 65 år möjlighet att få besök av en kommunsjuksköterska innan eller istället för ett besök på akuten. När man ringer 1177 sjukvårdsupplysningen så ska man få detta alternativet om det bedöms som lämpligt. Självklart så görs en bedömning för varje enskild person. Vid hembesöket ska sjuksköterskan kunna boka ett besök till patienten på den vanliga vårdcentralen nästa dag.

Så glöm nu inte att går och rösta senast den 15 maj. Rösta på Socialdemokraterna om du vill ha vård efter behov och inte efter storleken på din plånbok.

Skulpturen strutsen utanför Kommunfullmäktigehuset i Borås speglar mycket väl vad som skett i Borås under många år vad det gäller skolpoltiken och friskolornas intåg i vår stad.

Som ni säkert vet men som tål att upprepas så har Borås under 12 år fram till valet 2010 varit borgerligt styrt. Mycket bra har dom gjort men när det gäller etableringar av fristående skolor främst inom grundskolan så har dom likt strutsen stuckit huvudet i sanden och hoppats att det går nog över.

Men ack vad fel dom hade. Borås har hamnat i en situation där man idag har alltför många tomma platser på i den kommunala skolan. Detta innebär att skattebetalarna i Borås betalar för luft. Pengar som kunde användas till fler lärare, mindre klasser eller varför inte mer personal i äldreomsorgen.

Den satsning som vi rödgröna utlovade inför 2011 har ätits upp av att tidigare majoritet inte fullföljt sitt uppdrag. Men tack och lov att kommunfullmäktige var klok och sa ja, annars hade situationen varit betydligt värre.

Under detta åren som går nu kommer vi att jobba stenhårt för att på bästa sätt använda boråsarnas skattepengar. Det innebär att vi ska fylla våra lokaler med verksamhet som utifrån forskning och kunskap ger bäst resultat och hög kvalite i Borås.

För att klara av 2011 så har vi rödgröna under vecka som gått presenterat förslag  om tillskott till bl.a stadsdelsnämnderna för att klara de omställningar som borde varit gjorda 2010. Jag förutsätter att det är förslag som kommer att röstas igenom på Kommunfullmäktige nu duger det inte att likt strutsen stoppa huvudet i sanden längre.