Senaste inläggen

Av Lena Palmén - 25 april 2012 14:06

Från dagens BT svar till Ulrik Nilsson och Jan Ericsson


Företag som vill rekrytera misslyckas var fjärde gång. Svårigheter att rekrytera bromsar företagens möjligheter att växa, säger Kenneth Krantz regionchef i Svenskt Näringsliv, den 13 april i BT.


Vidare går det att läsa på BT:s ledarsida den 14 april "problem med att få fram praktik och lärlingsplatser sätter käppar i hjulen för regeringens åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Men det går inte att som arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) att peka ut företagarna utan att nämna det egna ansvaret".


På BT:s debattsida den 12 april gör de båda moderata riksdagsmännen Ulrik Nilsson och Jan Ericson som Hillevi Engström, avsäger sig till ansvar. De anser att kommunerna ska prioritera arbetsmarknadsåtgärder framför det vi är satta att sköta. Ett ansvar moderaterna kräver att kommunen ska ta trots kraftigt sänkta statsbidrag och övervältringar på flera områden inom ex. försörjningsstödet. Grovt räknat handlar det om en skattehöjning på ca 70 öre. Nilsson och Ericson menar helt enkelt att kommunerna ska ta ansvar för regeringens misslyckanden.


Sverige behöver en politik som tar ansvar för jobben både utifrån individen och företagen. Sveriges konkurrenskraft hotas. Då duger det inte att på ett arrogant sätt anklaga kommunerna att inte vilja ta ansvar.

Det duger inte när 400.000 människor är utan arbete samtidigt som näringslivet saknar utbildad personal. Andelen personer i sysselsättning är lägre än 2006. Arbetslösheten har stigit till 9 procent från 6 procent 2006. Redan då kallade Moderaterna det för massarbetslöshet ett ord som inte hörs från moderat håll idag.


De åtgärder som den borgerliga regeringen genomfört för att minska arbetslösheten är inte effektiva. Långtidsutredningen 2011 konstaterar att resultaten hittills har varit en stor besvikelse ur ett sysselsättningsperspektiv”.

Sänkta krogmoms och åtgärder för unga som ändå skulle få arbete duger helt enkelt inte.


Ansvaret för arbetsmarknadspolitik måste tas av riksdagen och regering. Arbetsförmedlingen måste ges möjligheter att utbilda arbetslösa även de unga, stötta den kommunala yrkesutbildningen för vuxna och genom fler utbildningsplatser på högskolor och universitet.


Därför är beslutet som riksdagen tagit på förslag av Socialdemokraterna så viktigt. "Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen." En viktig del i en politik som kan öppna dörrar för fler på arbetsmarknaden, ge företagen arbetskraft med efterfrågad utbildning och stärka Sveriges konkurrenskraft.


Det är dags att den moderatledda regeringen slutar skylla ifrån och tar sitt ansvar för utbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna. Ett krav från Socialdemokraterna med support från näringslivet och de 100.000-tals som är utan arbete.


Lena Palmén (S) kommunalråd Borås
Pelle Pellby (S) kommunalråd Mark

Mattias Josefsson (S) oppositionsråd Ulricehamn

ANNONS
Av Lena Palmén - 12 april 2012 19:41

Tack för brevet som låg i min brevlåda idag. För mig är du anonym förutom att du heter Sylvana.


Troligen känner du inte mig heller förutom det du läser i pressen. Jag tackar för brevet trots att jag inte håller med om det du skriver. Alla kontakter med andra människor är bra man får sig en tankeställare, inser att finns många med andra åsikter än de man själv har.


Du tycker att jag skriver för mycket, syns för mycket på insändarsidan. Du drar slutsatsen att det inte är krävande att vara kommunalråd. Jag tänker inte beklaga mig och säga att mitt förtroendeuppdrag är mer krävande än andra arbeten. Jag gör något som jag brinner för, jobbar för ett bra samhälle att leva i för alla.


Mitt uppdrag innebär att föra ut den politik som jag tror på, socialdemokratin. Det innebär bl.a att vi anser att pensionärer ska betala skatt efter samma tabell som de som arbetar. Pension är intjänad lön. Vad det gäller de fattiga barnen så litar jag på vad forskningen visar dvs att den stora ökningen beror på försämringarna i försäkringssystemen framför allt arbetslöshetsförsäkringen.


Vi politiker jobbar på olika sätt jag för min del tycker att det är bra att använda insändarsidorna då många faktiskt läser dom.

ANNONS
Av Lena Palmén - 11 april 2012 15:48

Från debattsidan i dagens BT. Svar till Anette Carlsson (M) som har skrivit om barnfattigdomen.



Barnen kan inte vänta det krävs åtgärder här och nu av oss folkvalda i stat, landsting och kommun för att minska antalet fattiga barn.


Anette Carlsson (M) skriver i BT 2 april att jag anklagar regeringen för att bidra till att barnfattigdomen ökar. Det är sant men kunskapen kommer från TapioSalonen, professor i socialt arbete. Även Rädda Barnens nionde rapport visar en ökad barnfattigdom i högeralliansens Sverige. 2009 levde 248 000 barn i fattigdom – det vill säga 13 procent av alla barn. Det är barn som inte får ta del av välfärden. Sanningen är att familjepolitikens utjämnande och fattigdomsreducerande effekt minskats.


Trots ökningen menar Annette Carlson att regeringen ”lagt grunden för minskad barnfattigdom”. Konkreta åtgärder kan hon inte ge exempel på. Istället ser hon bl a; Rut- och rotavdrag, sänkt restaurangmoms och förändringar i las som viktiga inslag i kampen mot barnfattigdom.


Anette Carlsson- det är knappast de fattiga barnen som ser städföretag svepa in och feja i villan eller lägenheten. Det är förmodligen inte heller de barnen som sitter på restaurang och gläds över den sänkta momsen. Däremot märker barnen av den statliga skattesänkningen på ca 120 miljarder och de minskade bidragen till kommunerna. Pengar som kunde använts för att utjämna klyftor i samhället.


Barnfattigdom är ett verkligt problem i Sverige. Uppenbarligen har inte regeringen bemödat sig tillräckligt för att vända utvecklingen. Jag säger inte att det är enkelt, men ser man som Annette Carlson sänkt restaurangmoms som en väg, då finns skäl att vara orolig.


Rädda Barnen drar slutsatsen att hela systemet för den ekonomiska familjepolitiken måste ses över och göras om. Detta för att säkerställa dess fattigdomsreducerande effekt. Då, Anette Carlsson, är det i första hand en fråga för Regering och Riksdag. Och den Regering som låtit det relativa fattigdomstalet öka är värd att kritisera.


Ett antal av de frågor du tar upp har vi redan under vår korta tid som styrande i Borås åtgärdat. Vilket du säkert känner till men av någon anledning inte tar upp i det du skriver.


Feriejobb erbjuds från 2012 alla ungdomar som har sommarlov från nian till tvåan i gymnasiet. En extra insats görs för ungdomar från utsatta familjer med försörjningsstöd att få feriejobb.


Lönen vid feriejobb ingår inte i ramen för försörjningsstöd. Alltså får ungdomarna sin lön utan att föräldrarnas socialbidrag påverkas. Detsamma gäller i KRUT-projektet för deltagare upp till 21 år utan gymnasieutbildning.


Som avslutning kan nämnas att jag skrivit en motion om vad vi som kommun kan göra för att minska barnfattigdomen. Syftet är att få en handlingsplan som beskriver vad vi som kommun kan och ska göra för att minska antalet fattiga barn. Vad jag förstår så har min motion väckt motstånd från allianspartierna i Borås.

Men det stoppar oss inte vi kommer att fortsätta vårt politiska arbete för att ge barnen i Borås en bra start i livet.


Lena Palmén (S) kommunalråd i Borås



Av Lena Palmén - 4 april 2012 16:46

Sjuhärad riskerar att tappa ca 20 miljoner kronor till yrkesutbildnig för vuxna om inte regeringen tar sitt ansvar för arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen.


Från dagens BT.  

Regeringen får bakläxa om vuxenutbildning

Företagen tvingas tacka nej till ordrar på grund avatt det råder brist på rätt utbildad personal. Samtidigt är många människor, inte minst unga, utan jobb. Idag är vägarna in till utbildning kraftigt beskurna, något som hämmar individ, företag och Sverige.

När hjulen snurrar för fullt på företagen är möjligheterna små att utbilda och vidareutbilda sin personal. Att människor utbildar sig vid lågkonjunktur är en väl beprövad och framgångsrik politik. Det ger företagen reella möjligheter att nyanställa rätt utbildad personal. En nödvändighet för att kunna tacka ja till nya order och växa. Det i sin tur ger fler jobb och nya skatteintäkter som kan omvandlas till välfärdsjobb.

Socialdemokraterna i Sjuhärad har under lång tid i bland annat BT vädjat om att regeringen ska priorotera utbildning. Inte minst med tanke på att rekordstora ungdomskullar lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller behöver komplettera och fortbilda sig. Arbetsmarknadens ständigt förändringar. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle.

Den 17 mars skriver Ulrik Nilsson, moderat riksdagsman från Borås, på ett arrogant sätt skriver att (S) äntligen prioriterar jobben. Detta gör han knappt en månad efter att Socialdemokraterna fått igenom en mycket viktig motion om utbildning i riksdagen. Riksdagen ger regeringen bakläxa för att man istället för att se till att människor kommer i arbete valt skattesänkningar, bidrag till låglönejobb och till personer som inte behöver stöd för att få en anställning.

I beslutet skriver riksdagen bland annat:

"Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. 

Vidare skriver riksdagen i sitt beslut:

Antalet platser inom vuxenutbildningen 2007-2012 är färre än under tiden 2002–2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar. Riksdagen konstater att vuxenutbildningen riskerar bli offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs."

Med stöd av en majoritet i riksdagen har Socialdemokraterna fått igenom en viktig del i en politik som kan öppna dörrar för fler på arbetsmarknaden, ge företagen arbetskraft med efterfrågad utbildning och stärka Sveriges konkurrenskraft.



Lena Palmén, (S) kommunalråd Borås

Pelle Pellby, (S) kommunalråd Mark

Mattias Josefsson, (S) oppositionsråd Ulricehamn



Av Lena Palmén - 29 mars 2012 17:40


Från Borås Tidning den 28 mars av Inga-Kersti Skarland från Ulricehamn och mig.


Många lärare hade hoppats att få sin lärarlegitimation före den 1 juli i år och därmed beviset på sin undervisningsbehörighet. Nu skjuts arbetet framåt på oviss tid. Många med oss känner oro inför om reformen verkligen genomförs.

För utbildningsminister Jan Björklund (Fp) måste detta betraktas som ett nederlag. Det är ännu ett trist exempel på hur illa förberedda ministerns reformer är. Skolverket har påpekat att ”tidsramen för uppdraget har varit för snävt”. Dessutom innehåller förslaget även andra, för många kommuner oöverstigliga, bekymmer. Det gäller inte minst bristen på statlig finansieringshjälp för att se till att obehöriga lärare kan ges en kompletterande utbildning.

Det är klokt av Skolverket att skjuta fram införandet. Lärarlegitimationen förtjänar att genomföras väl. Vi menar att utbildningsministern bör använda tiden till att förbättra möjligheterna för oss skolhuvudmän.

Framför allt måste legitimationen följas av en rejäl statlig satsning på kompetensutbildning för lärare, något som inte minst Sveriges kommuner och landsting, SKL, har påpekat. Lärarlyftet II – som finns till för att hjälpa skolhuvudmännen – är ett skämt. Stimulansbidraget på 500 kronor per högskolepoäng/vecka täcker inte en bråkdel av kostnaden.

Boråsregionen och hela kommunsektorn står inför försämrade skatteintäkter och en avtalsrörelse som sannolikt innebär höjda löner för lärare. Den ekvationen går inte ihop med kraven att därtill finansiera de utbildnings- och vikariekostnader som uppstår med lärarlegitimationen. Höjda lärarlöner kommer oundvikligen att ställas mot kostnaden att sätta lärare på skolbänken. För våra kommuner riskerar det att innebära än sämre lärartäthet.

Vi uppmanar Jan Björklund att tänka om och ta ansvar för de kostnader som lärarlegitimationen medför. Regeringen behöver ta fullt ekonomiskt ansvar för beslutade reformer. Vi menar också att regeringen borde ge högskoleverket i uppdrag att snabbutreda möjligheten att låta lärare som har lång erfarenhet, men som inte är behöriga, att validera sina kunskaper. En lågstadielärare som har undervisat i svenska i 15 år framgångsrikt, men som inte är formellt behörig, borde kunna ges legitimation utan att sätta sig på universitetet. 


 

Av Lena Palmén - 24 mars 2012 20:40

Från GP:s debatt från kommunerna mellan  Göteborg och Jönköping


Det tycks råda regionalpolitisk enighet om behovet av av en ny järnväg Göteborg-Borås-Jönköping. Men regeringens låga ambitionsnivå är ett bekymmer, skriver bland andra Johan Nyhus (S).

 

På riksnivå gav Socialdemokraterna klartecken för järnväg Göteborg-Borås redan 2010. Därför gör Trafikverkets kapacitetsutredning oss bekymrade. Regeringens låga ambitionsnivå riskerar att skjuta upp viktiga infrastrukturinvesteringar i 30 år eller mer.


I Göteborg slår resandet med kollektivtrafik rekord. Sträckan Göteborg-Borås är högt belastad. Kapaciteten på Nils Ericssonterminalen har nått bristningsgränsen.


70 procent av allt gods till och från landet går genom Göteborgs hamn. Vi behöver Götalandsbanan för att avlasta Västra Stambanan, men också för att ersätta lastbil med tåg. Det är även en arbetsmarknadsfråga. Företagen har svårt att rekrytera nyckelkompetens. Med ett modernt regionaltåg skapas naturliga möjligheter till pendling från Göteborg till Jönköping.


I Europa och i världen satsas på utbyggnad av järnväg. Ett höghastighetståg mellan Oslo-Göteborg-Malmö med åtta miljoner invånare är av stor betydelse för Sverige och behövs för att frigöra kapacitet på stambanorna. Men regeringens mål om en fossilfri fordonsflotta kommer allt längre bort för var månad som går. Vi saknar konkreta förslag och styrmedel för ett hållbart transportsystem.


Investeringar i infrastrukturen är nödvändiga, såväl för konkurrenskraft och nya jobb som för klimatet. Nu handlar det om politisk vilja och mod. Riksdag och regering måste våga investera i hållbar tillväxt och erkänna betydelsen av västsvensk industri för välfärden i hela landet. Men vi känner stark oro för att regeringspolitiken inte ska spegla den samsyn som råder i Västsverige.


Johan Nyhus (S)

trafikkommunalråd, Göteborgs stad

Mattias Josefsson (S)

vice ordförande kommunstyrelsen, Ulricehamns kommun

Lena Palmén (S)

kommunalråd, Borås kommun

Leif Blomqvist (S)

regionråd, Västra Götaland

Elin Lagerqvist (S)

kommunalråd, Jönköpings kommun

Ulf Olsson (S)

ordförande kommunstyrelsen, Borås kommun

Mats Werner (S)

vice ordförande kommunstyrelsen, Härryda kommun

Pelle Pellby (S)

vice ordförande komunstyrelsen, Marks kommun

Claes Redberg (S)

1:e vice ordförande, Tranemo kommun

Stefan Carlsson (S)

vice ordförande kommunstyrelsen, Svenljunga kommun

Peter Rosholm (S)

vice ordförande kommunstyrelsen, Bollebygd kommun

Av Lena Palmén - 8 mars 2012 12:30

Från veckans Boråskuriren där jag fick äran att skriva på internationella kvinnodagen.


8 mars en dag för alla världens kvinnor. Får man erbjudandet att skriva i Boråskuriren en sån dag tackar man ja. Så nu sitter jag här en tidig söndagmorgon i en sporthall i Falköping och funderar på vad jag ska skriva om.


Vissa saker man hör fastnar för evigt i minnet.


Min lärare på högskolan i textilhistoria berättade om en av sina många resor hon gjort.


Hon beskrev vad hon såg när en nomadfamilj flyttade.


-Först gick kvinnan och bar på tältet, köksutrustningen, maten och barnen och sist gick mannen och bar på ansvaret.


Sant eller inte men det hon ville berätta var att kvinnor tar ett stort ansvar för att livet ska gå ihop.Hon gör det ofta utan att få den uppskattningen hon är värd inte heller får hon en rättvis lön för det arbete hon utför.


Kvinnorörelserna har gjort ett grovjobb under många år med att få upp frågorna om lika vilkor för kvinnor och män på bordet. Trots att vi är inne 2000-talet så är vi inte i mål.


I veckan som gick fick jag frågan av en vän- är du feminist?


Jag tvekade lite med svaret men sedan så svarade jag ja. Det politiskt korrekta är ju att svara ja. Men frågan fick mig att tänka lite djupare.


Vad är det som gör att människor känner samhörighet och hittar saker att jobba tillsammans för. Kan ju vara kön, men hur mycker har den kvinnliga industriarbetaren gemensamt med Annika Falkengren vd för SEB eller Antonia X:son Johnsson? Eftersom jag själv kommer från fabriksgolvet inser jag att min samhörigheten är större med en manlig arbetare från Volvo eller med Socialdemokraternas och min partiledare Stefan Löfven.


Kan man inte vara feminst ändå? När man läser på om feminismen inser man att det inte är ett lätt val att placera sig rätt i de olika inriktningarna. Det finns särartsfeminsiter och likhetsfeminister med ett antal undergrupper såsom anarka, liberrala, radikala, socialistiska och queerfeminister. Sedan följer de filosofiska inriktningarna analytiska, kontinetala, pragmatiska och postkolonila feminismen.


Jag är socialdemokrat med de värderingar vi har frihet, jämlikhet, solidaritet och alla människors lika värde. Jag behöver inte sätta en etikett med feminist på mig för att jobba för jämlikhet. Jag har fritt spelrum i jämlikhetsfrågorna och dessutom ett krav på mig att jobba för jämställdhet mellan könen.


Så svaret på frågan om jag är feminist är väl besvarad. Jag är feminist genom att jag är en demokratisk socialist. Men för mig räcker det att säga att jag är socialdemokrat.


Men får jag frågan idag den 8 mars på den internationella kvinnodagen så blir nog svaret ändå att jag är en feminist, en socialistisk feminst.

Av Lena Palmén - 6 mars 2012 08:39

Från dagens BT debattsidan


Åsa Westlund, Europaparlamentariker (s), Lena Palmén, Kommunalråd i Borås (s), Mattias Josefsson, oppositionsråd i Ulricehamn (s), Pelle Pellby, kommunalråd i Mark (s)

I BT den 23 februari kräver sex företrädare för klädbranschen hårdare EU-lagstiftning mot gifter i kläder. Socialdemokraterna i Boråsregionen och i Europaparlamentet välkomnar initiativet.


Kläderna vi köper ska vara snygga, bekväma och funktionella. Vi vill inte att de ska innehålla ämnen som skadar vår hälsa eller miljö. Det är ofta svårt att veta om kläderna vi köper är bra ur miljösynpunkt då informationen för det mesta är knapphändig och aspekterna - t ex materialval, transporter och infärgningstekniker - är svåra att ta hänsyn till. De flesta konsumenter tar för givet att kläderna som säljs i affärerna idag inte är dåliga för miljö och hälsa. Men tyvärr är det inte riktigt så.


Många kläder och textilier behandlas till exempel med antibakteriella ämnen av olika slag, ämnen som frigörs när kläderna tvättas och sedan sprids i vår natur. Det handlar om kemikalier som är farliga för vattenlevande organismer och som kan ha fortplantningsstörande effekter. Det finns därför skäl att ifrågasätta om nyttan av textilbehandlingen är värd de risker den innebär.


Att tuffare lagstiftning behövs är tydligt.Därför är det glädjande att klädindustrin vill verka för giftfria kläder. Textilindustrin är viktig för jobben och ekonomin men kan också spela en betydande roll för att leda utvecklingen mot en mer hållbar miljö i hela EU. Strängare krav även för länder utanför EU gagnar miljön och konkurrenskraften.


Socialdemokraterna i Europaparlamentet arbetar därför för tuffare lagstiftning. Vi vill ha tydligare märkning och högre hälso- och miljökrav vid användning av olika ämnen. Bland annat har vi drivit på för att få EU-kommissionen att agera för att reglera användningen av hormonstörande ämnen som till exempel triklosan, triklokarban och nonyfenoletoxylat i kläder.


Det är svårt att se att EU:s generella kemikalielagstiftning kommer att vara tillräcklig för att hantera dessa frågor på ett bra sätt. Därför vill vi att EU-kommissionen föreslår lagstiftning som är särskilt inriktad på att få bort diskutabla ämnen som visserligen används i förhållandevis små doser i varje enskild produkt, men som sammantaget kan innebära stora problem för hälsa och miljö.


Vi delar klädindustrins frustration över att den svenska regeringen inte är mer aktiv i de här frågorna. Förhoppningsvis kan vi tillsammans driva på för att regeringen ska bli mer ambitiös i sitt kemikaliearbete, inte minst när det gäller kemikalier i kläder och andra textilier.


Åsa Westlund, Europaparlamentariker (s)

Lena Palmén, Kommunalråd i Borås (s)

Mattias Josefsson, oppositionsråd i Ulricehamn (s)

Pelle Pellby, kommunalråd i Mark (s)


Presentation


Jag heter Lena Palmén och är sedan 2006 Socialdemokratiskt kommunalråd i Borås Stad. På bloggen kommer jag att skriva om sånt som jag tycker är viktigt för att Borås ska bli en ännu bättre stad att bo och leva i.

Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ borasbloggen.se med Blogkeen
Följ borasbloggen.se med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se