Imorgon är det sista dagen för oss i Borås att lämna in motioner till Socialdemokraternas partikongress 2013. Så ni medlemmar som har tankar om vilken politik vi ska driva i nästa valrörelse och efter nästa val ni har fortfarande chansen att vara med och påverka.

Jag har tänkt att lämna två motioner. En handlar om att regeringen inte tillåter personer under 25 år att gå på arbetsmarknadsutbildningar längre än tre månader genom AF. Trots att det finns ett stort behov av att utbilda mot de lediga jobb som finns. Var fjärde rekrytering saknar sökande med rätt utbildning. Ungdomsarbetslösheten är väldigt hög. Många unga som inte gått en gymnasieutbildning riskerar att inte få fotfäste på arbetsmarknaden. Idag krävs det minst gymnasieutbildning för att platsa i arbetslivet. Unga diskrimineras av regeringen. Statsminister Reinfeldt säger att frågan kan vänta till valrörelsen. Det är 2.5 år dit. Det är inte att ta ansvar.

Den andra handlar om att det är dags att ta beslut om att bygga Götalandsbanan.  Den enskilt viktigaste frågan för att utveckla vår region. Men det är ett förslag som är minst lika viktigt för många städer efter sträckningen inte minst för Jönköping. Det är  dags att Sverige beslutar om att få en järnväg värd namnet. Bygg och få slut på kaoset som råder i järnvägstrafiken.

Som sagt ni medlemmar i Borås ta chansen att lämna motioner om ett bättre och rättvisare Sverige

Från dagens BT- svar till Anna Svalander (Fp)  kan även ses som en kommentar till Katarina Larsson ledare i BT den 19 maj och Joakim Malmbergs (Fp) debattartikel idag.

Jag förstår att det är jobbigt att vara folkpartist när det politiskt styrda Skolverket anger friskolesystemet som en anledning till försämrade resultat i grundskolan.

Vi kommer ta ansvar för det som vi har makt att göra och jag hoppas att regeringen tar ansvar för sin del. Utifrån de rapporter som Skolverket presenterar.

"Lusten att lära och möjlighet att lyckas ska vara det bärande temat för Bildningsstaden Borås. De senaste undersökningar visar att elevernas lust att lära mer har ökat i Borås. Fler elever klarar sin utbildning. Men vi är inte nöjda innan alla elever får en rimlig chans att klara sina studier.

I BT den 14 maj så kritiserar Anna Svalander (Fp) mig för att jag säger att vi saknar styrmedel för att lyckas i grundskolan.

Jag utgår från vad Skolverket ger för råd, det vill säga att styra mer pengar till skolor utifrån sociala aspekter. Det gör Borås redan genom en modell som vi är politiskt överens om. Deras andra råd är att de bästa lärarna finns på skolor i mer utsatta områden. Här har vi mer att göra.

Däremot kan vi inte göra något åt den i princip fria etableringen av friskolor och vilka resurser fristående skolor ska få.

Svalander hävdar att vi inte tar ansvar och skyller ifrån oss. Med tanke på det arv ni överlämnat i våra grundskolor så borde en viss ödmjukhet vara på sin plats.

När det gäller kraftigt minskade statsbidrag och övervältringar till kommunen av statliga uppgifter så är det inte att skylla ifrån sig. Jag visar på regeringens ovilja att prioritera resurser till skolan.

Vad det gäller den nya organisationen i Borås så vill jag inte röra den efter ett drygt år. Jag har respekt för att Svalander tror att det skulle gynna eleverna. Min påverkan på organisationen är lika stor eller liten som Svalanders. Det är ju frågor som avhandlas i partiövergripande förhandlingar där (Fp) varit en part.

Svalander vill att staten ska ta över ansvaret för skolan – och omyndigförklarar därmed Borås Stad. Jag tror på Borås och det lokala ansvaret. Grundfrågan är resurser – mer pengar till skolan. Och återigen handlar det i nuläget om en politisk ovilja från den sittande regeringen.

Trots tuffa tider och försämrad ekonomi så har vi under våra knappa 1,5 år tagit beslut om att införa en övergripande plan för skolan - Bildningsstaden Borås. Socialdemokraterna, har tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Vägvalet i Borås, skjutit till ytterligare 40 miljoner kronor till grundskolan – pengar som följer med även de kommande åren. Dessutom har vi investerat ca 35 miljoner kronor extra på bland annat läromedel.

För att minska antalet tomma platser så har vi beslutat om att stänga två skolor. Vi inför en lärarpool nästa läsår. Syftet är att kunna behålla lärare i Borås. Dessutom arbetar vi aktivt med att utveckla metoder för förbättrad undervisningen och öka måluppfyllelsen.  

I Borås har den kommunala gymnasieskolan gjort ett välplanerad och långsiktig arbete med att profilera sig. Det har gett goda resultat. Elever väljer i hög grad den kommunala gymnasieskolan.

Ett likande arbete behövs i våra grundskolor. Det bästa sättet för oss att få mer resurser till skolan och höja kvaliteten är att behålla eleverna. Den kommunala skolan ska vara så bra att elever och föräldrar väljer den. "

Lena Palmén (S)

kommunalråd

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning av mig och Pelle Pellby, kommunalråd Mark

Större barngrupper, mer stressad personal och hårda sparpaket. Så ser vardagen ut för allt fler kommuner runt om i Sverige.

Socialdemokraterna i Ulricehamn presenterade nyligen en rapport om hur kommunen får det allt svårare ekonomiskt att genomföra välfärdsuppdragen för sina invånare. Detta på grund av att regeringen vältrar över allt större ansvar på kommunen utan att föra över motsvarande pengar.

Enligt rapporten handlar det om kostnader motsvarande åtminstone 30 miljoner kronor som tidigare staten stod för men som Ulricehamnarna nu tvingas ta ur den kommunala kassan. Det motsvarar 70 öres höjd kommunal skatt i Ulricehamn. Tyvärr känner vi att den här beskrivningen stämmer väl överens även med våra kommuner, Borås och Mark.

Rapporten visar också på ett allvarligt dilemma. Den progressiva beskattningen är väl förankrad hos det svenska folket. Att driva frågan om platt skatt på riksnivå är dödsdömt ur ett väljarperspektiv. Vi menar att regeringen är medveten om kommunernas och regionernas ekonomiska situation. Men genom att tvinga kommuner och regioner att ta allt större ekonomiskt ansvar – och vars enda skatteverktyg är just platt beskattning – gör att den ideologiska viljan genomförs, bakvägen.

Den borgerliga regeringen har valt att sänka skatten för utvalda grupper medan bland annat sjuka, arbetslösa och pensionärer fått behålla en högre skattenivå och samtidigt se sina ersättningar minska. Genom att höja den kommunala skatten tvingas dessa, redan hårt utsatt grupper, att betala vår gemensamma välfärd två gånger.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisade nyligen att allt fler kommuner får svårt att uppnå kraven för en god ekonomi. Samtidigt får kommunerna allt svårare att klara kvaliteten i välfärdsuppdragen. SKL:s moderate ordförande Anders Knape anser att statsbidragen till kommunerna behöver ökas. Det är bra. Men han förutspår att dessa pengar kommer först 2014, för att det är ett ”speciellt år”.

Det duger inte. Regeringen kan inte långsiktigt dränera kommuner på resurser och äventyra kvaliteten i förskola, skola och omsorg och lagom till valår fläska på med tillfälliga pengar.

Sveriges kommuner måste få stabila, långsiktiga och rimliga förutsättningar att kunna planera och genomföra det välfärdsuppdrag som kommuninvånarna har rätt att förvänta sig.

Vi välkomnar den namninsamling som har startats i Ulricehamn. Vi uppmanar alla som värnar den gemensamma välfärden att skriva på.

Borås stad arbete med hur vi boråsare vill ha vår stad 2025 rullar på. Denna veckan har ett antal skolor med barn och ungdomar funnits i stadshuset för att presentera sitt Borås.

Från dagens BT svar till Ulrik Nilsson och Jan Ericsson

Företag som vill rekrytera misslyckas var fjärde gång. Svårigheter att rekrytera bromsar företagens möjligheter att växa, säger Kenneth Krantz regionchef i Svenskt Näringsliv, den 13 april i BT.

Vidare går det att läsa på BT:s ledarsida den 14 april "problem med att få fram praktik och lärlingsplatser sätter käppar i hjulen för regeringens åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Men det går inte att som arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) att peka ut företagarna utan att nämna det egna ansvaret".

På BT:s debattsida den 12 april gör de båda moderata riksdagsmännen Ulrik Nilsson och Jan Ericson som Hillevi Engström, avsäger sig till ansvar. De anser att kommunerna ska prioritera arbetsmarknadsåtgärder framför det vi är satta att sköta. Ett ansvar moderaterna kräver att kommunen ska ta trots kraftigt sänkta statsbidrag och övervältringar på flera områden inom ex. försörjningsstödet. Grovt räknat handlar det om en skattehöjning på ca 70 öre. Nilsson och Ericson menar helt enkelt att kommunerna ska ta ansvar för regeringens misslyckanden.

Sverige behöver en politik som tar ansvar för jobben både utifrån individen och företagen. Sveriges konkurrenskraft hotas. Då duger det inte att på ett arrogant sätt anklaga kommunerna att inte vilja ta ansvar.

Det duger inte när 400.000 människor är utan arbete samtidigt som näringslivet saknar utbildad personal. Andelen personer i sysselsättning är lägre än 2006. Arbetslösheten har stigit till 9 procent från 6 procent 2006. Redan då kallade Moderaterna det för massarbetslöshet ett ord som inte hörs från moderat håll idag.

De åtgärder som den borgerliga regeringen genomfört för att minska arbetslösheten är inte effektiva. Långtidsutredningen 2011 konstaterar att resultaten hittills har varit en stor besvikelse ur ett sysselsättningsperspektiv”.

Sänkta krogmoms och åtgärder för unga som ändå skulle få arbete duger helt enkelt inte.

Ansvaret för arbetsmarknadspolitik måste tas av riksdagen och regering. Arbetsförmedlingen måste ges möjligheter att utbilda arbetslösa även de unga, stötta den kommunala yrkesutbildningen för vuxna och genom fler utbildningsplatser på högskolor och universitet.

Därför är beslutet som riksdagen tagit på förslag av Socialdemokraterna så viktigt. "Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen." En viktig del i en politik som kan öppna dörrar för fler på arbetsmarknaden, ge företagen arbetskraft med efterfrågad utbildning och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Det är dags att den moderatledda regeringen slutar skylla ifrån och tar sitt ansvar för utbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna. Ett krav från Socialdemokraterna med support från näringslivet och de 100.000-tals som är utan arbete.

Lena Palmén (S) kommunalråd Borås
Pelle Pellby (S) kommunalråd Mark

Mattias Josefsson (S) oppositionsråd Ulricehamn

Tack för brevet som låg i min brevlåda idag. För mig är du anonym förutom att du heter Sylvana.

Troligen känner du inte mig heller förutom det du läser i pressen. Jag tackar för brevet trots att jag inte håller med om det du skriver. Alla kontakter med andra människor är bra man får sig en tankeställare, inser att finns många med andra åsikter än de man själv har.

Du tycker att jag skriver för mycket, syns för mycket på insändarsidan. Du drar slutsatsen att det inte är krävande att vara kommunalråd. Jag tänker inte beklaga mig och säga att mitt förtroendeuppdrag är mer krävande än andra arbeten. Jag gör något som jag brinner för, jobbar för ett bra samhälle att leva i för alla.

Mitt uppdrag innebär att föra ut den politik som jag tror på, socialdemokratin. Det innebär bl.a att vi anser att pensionärer ska betala skatt efter samma tabell som de som arbetar. Pension är intjänad lön. Vad det gäller de fattiga barnen så litar jag på vad forskningen visar dvs att den stora ökningen beror på försämringarna i försäkringssystemen framför allt arbetslöshetsförsäkringen.

Vi politiker jobbar på olika sätt jag för min del tycker att det är bra att använda insändarsidorna då många faktiskt läser dom.

Från debattsidan i dagens BT. Svar till Anette Carlsson (M) som har skrivit om barnfattigdomen.

Barnen kan inte vänta det krävs åtgärder här och nu av oss folkvalda i stat, landsting och kommun för att minska antalet fattiga barn.

Anette Carlsson (M) skriver i BT 2 april att jag anklagar regeringen för att bidra till att barnfattigdomen ökar. Det är sant men kunskapen kommer från TapioSalonen, professor i socialt arbete. Även Rädda Barnens nionde rapport visar en ökad barnfattigdom i högeralliansens Sverige. 2009 levde 248 000 barn i fattigdom – det vill säga 13 procent av alla barn. Det är barn som inte får ta del av välfärden. Sanningen är att familjepolitikens utjämnande och fattigdomsreducerande effekt minskats.

Trots ökningen menar Annette Carlson att regeringen ”lagt grunden för minskad barnfattigdom”. Konkreta åtgärder kan hon inte ge exempel på. Istället ser hon bl a; Rut- och rotavdrag, sänkt restaurangmoms och förändringar i las som viktiga inslag i kampen mot barnfattigdom.

Anette Carlsson- det är knappast de fattiga barnen som ser städföretag svepa in och feja i villan eller lägenheten. Det är förmodligen inte heller de barnen som sitter på restaurang och gläds över den sänkta momsen. Däremot märker barnen av den statliga skattesänkningen på ca 120 miljarder och de minskade bidragen till kommunerna. Pengar som kunde använts för att utjämna klyftor i samhället.

Barnfattigdom är ett verkligt problem i Sverige. Uppenbarligen har inte regeringen bemödat sig tillräckligt för att vända utvecklingen. Jag säger inte att det är enkelt, men ser man som Annette Carlson sänkt restaurangmoms som en väg, då finns skäl att vara orolig.

Rädda Barnen drar slutsatsen att hela systemet för den ekonomiska familjepolitiken måste ses över och göras om. Detta för att säkerställa dess fattigdomsreducerande effekt. Då, Anette Carlsson, är det i första hand en fråga för Regering och Riksdag. Och den Regering som låtit det relativa fattigdomstalet öka är värd att kritisera.

Ett antal av de frågor du tar upp har vi redan under vår korta tid som styrande i Borås åtgärdat. Vilket du säkert känner till men av någon anledning inte tar upp i det du skriver.

Feriejobb erbjuds från 2012 alla ungdomar som har sommarlov från nian till tvåan i gymnasiet. En extra insats görs för ungdomar från utsatta familjer med försörjningsstöd att få feriejobb.

Lönen vid feriejobb ingår inte i ramen för försörjningsstöd. Alltså får ungdomarna sin lön utan att föräldrarnas socialbidrag påverkas. Detsamma gäller i KRUT-projektet för deltagare upp till 21 år utan gymnasieutbildning.

Som avslutning kan nämnas att jag skrivit en motion om vad vi som kommun kan göra för att minska barnfattigdomen. Syftet är att få en handlingsplan som beskriver vad vi som kommun kan och ska göra för att minska antalet fattiga barn. Vad jag förstår så har min motion väckt motstånd från allianspartierna i Borås.

Men det stoppar oss inte vi kommer att fortsätta vårt politiska arbete för att ge barnen i Borås en bra start i livet.

Lena Palmén (S) kommunalråd i Borås