Inlägg publicerade under kategorin Politik

Av Lena Palmén - 3 juli 2012 09:05

Anette Carlsson (M) har ställt en interpellation till mig om resurstilldelningen till grundskolans verksamhet. 

 

*Vilka grundskolor har ökat antal elever? 

*Vilka ekonomiska nedskärningar har dessa grundskolor fått göra? 

*Kommer en utredning påbörjas, för att klargöra hur budgeten används? 

*På vilket sätt anser ni, i den styrande minoriteten, att Borås Stads grundskolor har värnat 



Mitt svar kommer här.


Givetvis värnar vi om verksamheten i grundskolorna. 


Som stöd för detta påstående kan jag hänvisa till ett antal beslut om resurstilldelning till skolan som Kommunfullmäktige fattat på våra initiativ. 


I budgeten för 2011 riktade vi en resursförstärkning på 20 mnkr till grundskolan och för 2012 ytterliggare 20 miljoner= 40 miljoner som följer med i ram


maj 2011 till maj 2012: •


läromedel 6,0 mnkr och

lärplattform 3,4 mnkr (maj 2011)

anslag till lärarpool 10,0 mnkr,

läromedel 5,0 mnkr

skolgårdar 4,0 mnkr (maj 2012)


I budgeten för 2012 undantas lärare och läromedel från det generella sparkravet på 1%. och normal kostnadsuppräkning för löner och ökade kostnader och volymkompensation finns med i budgeten.



Anette Carlsson skriver att vi gör det för att öka måluppfyllelsen. Det är sant men det fanns-finns ett skäl till. Anpassning till friskolornas etableringar och de anpassningar som skulle gjorts ett antal år bakåt som inte var gjorda.


Vi har alltså i konkret handling visat att vi omsätter vår principiella inriktning att värna skolverksamheten. Detta borde stå klart för alla. Vi har för avsikt att fortsätta på denna väg. T ex har vi i vårt förslag till ramar för nämnderna för 2013 års verksamhet undantagit grundskolan i sin helhet från det sparkrav vi tvingas lägga på övriga verksamheter. 



Men trots de satsningar jag pekar på ovan är jag medveten om att skolenheternas vardag inte handlar om ökade resurser utan en besvärlig anpassning till en knapp ekonomi. Det finns flera orsaker till detta. Vi känner några men det kan säkert finnas behov av ytterligare analys för att reda ut alla orsaker och sammanhang. Detta är en uppgift som bör uppmärksamhet inom ramen för de uppföljningsrutiner vi har utan att någon särskild utredning tillsätts. 


Stadsdelsnämndernas skolverksamhet 2011 kostade cirka 25 mnkr mer än de resurser som Kommunfullmäktige avdelade till verksamheten. Kf beslutade för 2010 att öka lärartätheten med 0.2 men verkligheten blev 0.4 alltså 0.2 procent som det inte fanns pengar för i budget 2010. Vilket självklart slår över på 2011 då det är svårt att göra större åtgärder under pågående läsår. 


Eftersom nämndernas inriktning för 2012 i stort sett är att anpassa verksamheten till Kommunfullmäktiges resurstilldelning och inte hämta resurser från andra verksamheter uppstår givetvis övergångsvis ett sort anpassningsbehov. Men anpassningsbehovet i kommunens egna skolverksamhet påverkas även av andra faktorer som har verkat i samma riktning. 


Allt fler elever söker sig till de fristående skolorna. Av senaste årsredovisning framgår att ökningen i de fristående skolorna var cirka 24 %. Ökningen fortsätter även in i 2012. Även detta ger ett stort anpassningsbehov för de enskilda skolenheterna.


Jag vill alltså framhålla att bl a ett ogynnsamt utgångsläge (budgetavvikelsen 2011) och externa faktorer (ökning av elever i fristående skolor) har motverkat de satsningar vi gjort på skolan på ett sådant sätt att i många fall har effekterna av vår satsning inte gått att spåra till de enskilda skolenheterna. 


Vi har ju även i samråd gjort en organistationsförändring där en viktig del varit mer likvärdighet. Med ungefär samma resurser innebär det att alla inte kan få mer. Så svaret på din frågan om elevantal och vilka som får spara är inte helt enkel att svara på. Vi vet att nämnderna själv fördelar sina resurser. Så svaret på din fråga om vilka skolor som gjort neddragningar trots ökat elevantal får vi nog be våra nämnder svara på. Det krävs mer än ett par siffror på ett papper för att få hela bilden av dessa förändringar.


Jag anser alltså vi har värnat skolverksamheten. Utan våra satsningar hade förutsättningarna för kommunens skolor varit klart sämre. Det går inte att enbart genom att studera förändringarna för de enskilda skolenheterna bedöma om vår inriktning fått genomslag då dessa enheters verksamhet påverkas kraftigt av andra förutsättningar. Vi ser nu betydligt ljusare på skolverksamheten och dess ekonomi med de åtgärder vi gjort och gör inför 2013



Av Lena Palmén - 3 juli 2012 08:57


Från BT:s debattsida i mitten av juni av oss röd-gröna. Underskriven av mig och ordföringarna i våra stadsdelsnämnder.





Alla elever i Borås ska få en bra utbildning ett ansvar som jag som ansvarigt kommunalråd tar tillsammans Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Vägvalet. Vi har kommit en bit på vägen med de finns fortfarande brister.


-Allt för många elever kommer fortfarande inte vidare till en gymnasieutbildning,


-Anpassning av våra lokaler vad det gäller volym och ändamålsenlighet

-Planen "Bildningsstaden Borås" för hur vi ska lyckas ge alla elever en bra utbildning är på väg, men inte klar.



Lust att lära och möjlighet att lyckas ska vara det bärande temat i "Bildningsstaden Borås". Just nu så pågår ett strategiskt arbete med hur vi ska få en skola som lyckas ge alla elever kunskaper. Det finns ett antal framgångsfaktorer för att lyckas. Höga förväntningar på elever, fördela resurser utifrån behov och rektor ska axla ansvaret som pedagogisk ledare. För det är i det enskilda klassrummet som under sker. Detta är bara några exempel. Ett antal av mål planen ska vara kopplat till Borås Stads övergripande mål som följs upp av kommunfullmäktige. 




När det gäller våra lokaler så är en hel del gjort och vi har flera åtgärder på tur. Norrbyskolan är stängd, Götaskolan stängs inför nästa läsår. Just nu på går en dialog med föräldrar och elever om hur ombyggnaden av Kristenebergsskolan och Svedjeskolan ska se ut. Vi har beslutat om att bygga om Bergdalsskolan sedan står Bodaskolan på tur. En viktig del i arbetet är att bygga så att lokaler blir flexibla och kan användas till olika verksamheter.




Målet med arbetet är att alla eleverna ska få godkända betyg i alla ämnen. Det politiska målet måste vara just detta. Ekonomin har betydelse därför fortsätter vi i budget 2013 med att undanta skolan från några besparingar. Vi har avsatt 40 miljoner kronor extra under 2 år som numera finns i ordinarie budget. Extra satsningar är gjord på ca 35 miljoner kronor. Lov- och sommarskola samt läxhjälp är infört. Arbetet med att förbättra  undervisningen i matematik och läsning pågår och börjar ge resultat. Detta är bara en liten del av det vi gör för att  elever i Borås ska klara sin skolgång med gott resultat.




Med jämna mellanrum blir vi på debattsidan anklagade för att inte ta ansvar och för att skylla ifrån oss. Det ingår väl i det politiska livet. Det är viktigt med en stark opposition. Med det vi redovisat här ovan så vill vi visa att vi tar ansvar och fortsätter vårt arbete med att förbättra och ge elever i Borås bra förutsättningar.




Det är också vårt ansvar att påtala brister och att göra de justeringar som behövs. Vi måste hela tiden kritiskt granska det vi och andra gör och se vad som går att göra bättre. 


Vi lär av goda exempel som finns runt om i vårt land men även utanför våra gränser och tar del av forskning som finns om framgångsrika skolor. 




Vi har även som uppgift att försöka påverka andra i den inriktningen som vi tror är bäst för alla elever i Borås Stad. En uppgift och ett stort förtroende vi fått av boråsarna. 


Vi är inte rädda för att prata om hur andras beslut påverkar våra möjligheter att styra skolan i Borås. Vi  fortsätter kritisera regeringen för deras skattepolitik som slår mot välfärden i kommuner och landsting. Vi fortsätter kritisera det nuvarande friskolesystemet. Skulle vi inte göra det så har vi inte förstått vårt uppdrag.




Vi lovar att vi inte smiter ifrån vårt ansvar för skolan.




Av Lena Palmén - 18 juni 2012 20:03

 

Idag fick jag ta emot en vacker blombukett för arbete Borås Stad gör för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det var Henrik Malmenskog från Humana som överlämnade dom.

Borås Stad är bäst i vår region och på plats 14 i landet. Tack alla ni i Borås som jobbar så bra med dessa frågor.

Här kan ni läsa mer om undersökningen.

Av Lena Palmén - 12 juni 2012 16:17

Pressmeddelande


Borås tvåa i Sverige på it och bredband
Borås Stad - 2012-06-12 15:46

På listan över Nordens bästa kommuner vad gäller bredband och e-tjänster kommer Borås på fjärde plats, tvåa i Sverige efter Stockholm.


- Det är oerhört tillfredsställande, tycker både Ulf Olsson, Kommunstyrelsens ordförande, och Håkan Engblom, VD för Borås Elnät AB.


En undersökning som analysföretaget Nexia gjort på uppdrag av Telenor jämför de 43 största städerna i Norden. Hur man erbjuder e-tjänster och underlättar utbyggnad av it-infrastruktur vägs samman till ett index.


På den listan delar Borås fjärdeplatsen med Linköping. Före finns bara de norska städerna Asker och Kristiansand, samt Stockholm. Långt efter finns t ex Göteborg, Malmö och Köpenhamn.


- Det är en medveten strategi för oss att satsa på bredband för att hela kommunen ska leva, säger Ulf Olsson, och pekar bland annat på de sex miljoner som Borås Stad i år satsar på att dra fiberkablar till ytterområden i kommunen.


En stor del av framgången finns i det stadsnät som kommunägda Borås Elnät AB utvecklar under varumärket Split Vision.


- Starten var när vi för tiotalet år sedan ville koppla ihop alla skolor i kommunen. Där började utbyggnaden av bredband i Borås, minns Håkan Engblom.


Till Borås fina ranking medverkar både kommunen och Borås Elnät och privata aktörer, som bygger sina egna nät och som i stor utsträckning ansluts till stadsnätet.


Undersökningen vägar också in hur mycket samhällsservice som erbjuds via e-tjänster, och hur nätet för mobiltelefoni ser ut.


- Så det handlar inte bara om stadsnätet – men när det gäller mobiltelefonin så står vi ju för en del av överföringen även där genom vår optofiber, noterar Håkan Engblom.


Han är glatt överraskad över Borås höga ranking med tanke på att både Sverige och Norge generellt är långt framme inom it-området.


- Det är ett mått på intresset och investeringsviljan i Borås Stad, menar han


Av Lena Palmén - 9 juni 2012 08:12

Tack Katarina Larsson BT för att du på ledarsidan rättar mina stavfel. Just i detta fallet så var det inte så mycket stavfel som just ett litet feltryck och uppenbarligen så köper stavningsprogrammet ordet hen. Det där med vad stavningsprogrammen ställer till med skulle nog kunna skrivas en ganska rolig bok om. Tror nog alla varit med om att det blir lite tokigt ibland. Ett exempel som inte är så roligt hände i min förra telefon, när jag skulle skriva mitt efternamn så föreslog programmet "palmemordet" istället för Palmén. Som tur var så märkte jag det innan jag tryckte på sändknappen.


Som kommunalråd finns det inte så mycket utrymme för att göra fel. Ord och formuleringar behöver vägas och mätas. Man blir granskad och ska bli det. I alla fall för det man gör i sitt uppdrag.


Men man är ju bara människa så när jag idag klev upp och läste BT så blev jag lite ledsen först. Då kom bilden av Lena ca 10 år fram när hon sitter i  kvartsamtal i skolan tillsammans med sin mamma och får beskedet att hon ALDRIG kommer att lära sig engelska för att hon stavar så dåligt på svenska. Nu hade jag turen att ha den bästa mamman som lärde mig att tycka om att läsa. Men den självuppfyllande profetian fungerade även på mig, jag är inte bra på engelska.


Men efter en stund skrattade jag gott och jag förstår Larssons undran. Sedan suddade jag twittret och twittrade  om rättstavat hoppas jag.


Men bilden av mitt kvartsamtal finns kvar och det stärker mig i att vi tänker rätt i politiken. Varje enskild lärare måste tro att alla elever har möjlighet att klara av skolan. De måste förmedla den känslan till  eleverna det ger bättre resultat än motsatsen.

Av Lena Palmén - 7 juni 2012 11:07

Pressmedeelande från Borås Stad


"Trafikverkets agerande inte acceptabelt" - Borås Stad kräver järnvägsutredning nu
Borås Stad - 2012-06-07 10:57

Trafikverkets agerande blockerar utvecklingen i Borås och det är inte acceptabelt. Vi begär att Trafikverket genast startar en järnvägsutredning för sträckan Bollebygd-Borås.


Det skriver idag Kommunstyrelsens presidium i Borås Stad till Trafikverkets regiondirektör.


Efter förstudien 2005 har Trafikverket inte gått vidare med en järnvägsutredning för klarhet i sträckningen genom Borås. Sex olika alternativ för sträckningen och för stationsläget, som alla är tänkbara och inte får låsas med annan markanvändning, kräver en järnvägsutredning innan ett alternativ kan väljas.


- Bristen på besked blockerar stora delar av utvecklingsmöjligheterna i regionens näst största stad på obestämd tid, konstaterar Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).


Borås Stad har under de senaste ett och ett halvt åren försökt komma fram i planeringen genom att erbjuda sig att finansiera arbetet. Diskussioner med Trafikverket har gett positiva besked om en järnvägsutredning. Sedan några månader har dock Trafikverket avbrutit diskussionen, trots kommunens erbjudande om finansiering.


- Statens agerande blockerar utvecklingen genom att många viktiga markområden inte kan användas på ett nytt och bättre sätt, noterar Ulf Olsson.


I brevet han tillsammans med sina både vice ordföranden Annette Carlson (M) och Tom Andersson (Mp) nu skriver till Trafikverkets regiondirektör Håkan Wennerström beskrivs situationen som en orimlig planeringsförlamning för Boråsregionen.


- Blockeringen är varken rimlig eller acceptabel. Vi kräver att en järnvägsutredning startar genast, säger Annette Carlson.


De tre undertecknarna framhåller i brevet att detta är ett problem inte bara för Borås utan för hela regionen.


- Att försvåra utvecklingen i regionens näst största stad och kopplingen mellan dess två största städer påverkar hela Västsverige, påpekar Tom Andersson.


Borås Stad begär nu att Trafikverket omgående startar en järnvägsutredning Bollebygd-Borås. Utredningen ska sträcka sig från Kråktorp i Bollebygd till en punkt öster om Borås där de alternativa sträckningarna genom staden kan mötas.


Borås Stad begär skriftligt svar från Trafikverket, och att dess regionchef har ett möte med kommunledningen i Borås innan Trafikverket skickar detta svar


Av Lena Palmén - 4 juni 2012 10:57

Borås Stad tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner som arbetar planmässigt mot hemlöshet. Det framgår av öppna jämförelser som Socialstyrelsen har gjort.

- Det vräkningsförebyggande arbetet i Borås är framlyft av regeringens hemlöshetssamordnare som ett bra exempel på att arbete med frågan.


Borås Stad tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner som arbetar planmässigt mot hemlöshet. Det framgår av öppna jämförelser som Socialstyrelsen har gjort.


I undersökningen säger 25 procent av kommunerna att de har en skriftlig plan på ledningsnivå för arbetet mot hemlöshet. I Borås Stad finns en sådan plan, som dessutom nu revideras och är ute på remiss hos förvaltningarna.


Borås tillhör också de 39 procent av kommunerna som har en rutin för att förhindra vräkning bland barnfamiljer.


Borås Stad har också en väl uppbyggd samverkan med bostadsbolag och hyresvärdar ute i de olika verksamheterna. Rutiner på en övergripande nivå finns dock inte, varför Borås Stad inte kommer med bland de 37 procent av kommunerna som svarar ja på denna punkt.


Borås finns inte heller bland de 37 procent av kommunerna som har uppsökande verksamhet bland hemlösa. Borås bedriver uppsökande arbete, men det är främst vräkningsförebyggande och riktar sig till personer som är i riskzonen för att bli av med sin bostad.


Bara 15 procent av kommunerna har fasta rutiner för att samverka med frivilligorganisationer.


- Vi vill nu kartlägga de viktiga insatser som frivilligorganisationerna gör, och utveckla möjliga former till samarbete.


Men vi är inte nöjda förrän vi känner att vi gör det som faktiskt är möjligt. En faktor sm spelar in är att det råder brist på bostäder. Ett bekymmer vi delar med många städer. Det måste helt enkelt byggas mer. 





Av Lena Palmén - 1 juni 2012 14:31

Ännu en hektisk arbetsvecka börjar ta slut. Under en vecka får man ta del av många bekymmer men också många glädjeämnen.


Till det postiva denna vecka är att staden pyntas av nya skulpturer. En sann glädje när man på stan ser människor stanna upp ensamma eller i grupp och titta, diskuttera och analysera den nya konsten. Konst berör och ska beröra.

En bra satsning i Borås där kulturen kommer alla till del antingen man vill eller inte.


Andra saker som kommer att utveckla Borås och den region vi tillhör är att Sjöboleden, 27:an och R40  verkar komma igång under året. Utbyggnaden av Volvo provbana med alla dess turer om marken har fått en lösning. Det byggs bostäder i ett tempo som inte setts på många år och behovet är stort. I Simonsland renoveras det för fullt och är på väg att  bli det textila utvecklingcenter vi hade tänkt oss.


Mycket utveckling av de hårda bitarna i Borås samtidigt som det är besvärligt i en del av våra mjuka områden.

Men för att klara en bibehållen eller ökad välfärd måste dessa bitar gå hand i hand. Det krävs utveckling och tillväxt för att klara välfärden. Så trots de bekymmer vi har så ser jag en bra och positiv framtid för Borås och boråsarna.



Presentation


Jag heter Lena Palmén och är sedan 2006 Socialdemokratiskt kommunalråd i Borås Stad. På bloggen kommer jag att skriva om sånt som jag tycker är viktigt för att Borås ska bli en ännu bättre stad att bo och leva i.

Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards