Anette Carlsson (M) har ställt en interpellation till mig om resurstilldelningen till grundskolans verksamhet. 

*Vilka grundskolor har ökat antal elever? 

*Vilka ekonomiska nedskärningar har dessa grundskolor fått göra? 

*Kommer en utredning påbörjas, för att klargöra hur budgeten används? 

*På vilket sätt anser ni, i den styrande minoriteten, att Borås Stads grundskolor har värnat 

Mitt svar kommer här.

Givetvis värnar vi om verksamheten i grundskolorna. 

Som stöd för detta påstående kan jag hänvisa till ett antal beslut om resurstilldelning till skolan som Kommunfullmäktige fattat på våra initiativ. 

I budgeten för 2011 riktade vi en resursförstärkning på 20 mnkr till grundskolan och för 2012 ytterliggare 20 miljoner= 40 miljoner som följer med i ram

maj 2011 till maj 2012: •

läromedel 6,0 mnkr och

lärplattform 3,4 mnkr (maj 2011)

anslag till lärarpool 10,0 mnkr,

läromedel 5,0 mnkr

skolgårdar 4,0 mnkr (maj 2012)

I budgeten för 2012 undantas lärare och läromedel från det generella sparkravet på 1%. och normal kostnadsuppräkning för löner och ökade kostnader och volymkompensation finns med i budgeten.

Anette Carlsson skriver att vi gör det för att öka måluppfyllelsen. Det är sant men det fanns-finns ett skäl till. Anpassning till friskolornas etableringar och de anpassningar som skulle gjorts ett antal år bakåt som inte var gjorda.

Vi har alltså i konkret handling visat att vi omsätter vår principiella inriktning att värna skolverksamheten. Detta borde stå klart för alla. Vi har för avsikt att fortsätta på denna väg. T ex har vi i vårt förslag till ramar för nämnderna för 2013 års verksamhet undantagit grundskolan i sin helhet från det sparkrav vi tvingas lägga på övriga verksamheter. 

Men trots de satsningar jag pekar på ovan är jag medveten om att skolenheternas vardag inte handlar om ökade resurser utan en besvärlig anpassning till en knapp ekonomi. Det finns flera orsaker till detta. Vi känner några men det kan säkert finnas behov av ytterligare analys för att reda ut alla orsaker och sammanhang. Detta är en uppgift som bör uppmärksamhet inom ramen för de uppföljningsrutiner vi har utan att någon särskild utredning tillsätts. 

Stadsdelsnämndernas skolverksamhet 2011 kostade cirka 25 mnkr mer än de resurser som Kommunfullmäktige avdelade till verksamheten. Kf beslutade för 2010 att öka lärartätheten med 0.2 men verkligheten blev 0.4 alltså 0.2 procent som det inte fanns pengar för i budget 2010. Vilket självklart slår över på 2011 då det är svårt att göra större åtgärder under pågående läsår. 

Eftersom nämndernas inriktning för 2012 i stort sett är att anpassa verksamheten till Kommunfullmäktiges resurstilldelning och inte hämta resurser från andra verksamheter uppstår givetvis övergångsvis ett sort anpassningsbehov. Men anpassningsbehovet i kommunens egna skolverksamhet påverkas även av andra faktorer som har verkat i samma riktning. 

Allt fler elever söker sig till de fristående skolorna. Av senaste årsredovisning framgår att ökningen i de fristående skolorna var cirka 24 %. Ökningen fortsätter även in i 2012. Även detta ger ett stort anpassningsbehov för de enskilda skolenheterna.

Jag vill alltså framhålla att bl a ett ogynnsamt utgångsläge (budgetavvikelsen 2011) och externa faktorer (ökning av elever i fristående skolor) har motverkat de satsningar vi gjort på skolan på ett sådant sätt att i många fall har effekterna av vår satsning inte gått att spåra till de enskilda skolenheterna. 

Vi har ju även i samråd gjort en organistationsförändring där en viktig del varit mer likvärdighet. Med ungefär samma resurser innebär det att alla inte kan få mer. Så svaret på din frågan om elevantal och vilka som får spara är inte helt enkel att svara på. Vi vet att nämnderna själv fördelar sina resurser. Så svaret på din fråga om vilka skolor som gjort neddragningar trots ökat elevantal får vi nog be våra nämnder svara på. Det krävs mer än ett par siffror på ett papper för att få hela bilden av dessa förändringar.

Jag anser alltså vi har värnat skolverksamheten. Utan våra satsningar hade förutsättningarna för kommunens skolor varit klart sämre. Det går inte att enbart genom att studera förändringarna för de enskilda skolenheterna bedöma om vår inriktning fått genomslag då dessa enheters verksamhet påverkas kraftigt av andra förutsättningar. Vi ser nu betydligt ljusare på skolverksamheten och dess ekonomi med de åtgärder vi gjort och gör inför 2013

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Följ med till nya adressen:     http://lenapalmenboras.wordpress.com ...

Idag kunde vi skicka ut följande pressmeddelande. Skönt! För löften ska hållas.   ===================================   Sommarjobb för alla ungdomar i tre årskullar. Öppet hela sommaren på Brygghuset, Mötesplats Norrby och fritidsgårdar på ...

Från dagens BT   Politik för att unga ska känna framtidstro   Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Många känner en oro inför framtiden. Idag saknar över 400 000 personer ett jobb at...

Tack alla! Pedagoger, elever, skolledare och alla andra som verkar i och kring skolan. Idag fick vi pris av Sveriges Kommuner och Landsting som en av åtta kommuner om har lyckats med jobbet att ständigt bli bättre. Som många av er vet pågår ett ...

Skrota fas 3 och skapa riktiga jobb   Idag stannar över 400 000 människor hemma från jobbet varje dag. För de har inget jobb att gå till. Cirka 70 000 personer har inte haft ett arbete att gå till på över 2 år. Detta är nästan tre gånger så många...